Fritidshemmets (mellan)mål och mening : Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal

Sammanfattning: IntroduktionDen här avhandlingen handlar om hur fritidshemspersonal skapar mening i kollegiala samtal. Fritidshemsarbete är organiserat som ett lagarbete där interaktioner och samarbete mellan kollegor utgör väsentliga delar av arbetet. Att många olika individer är involverade i att planera, organisera, genomföra och utvärdera vardagspraktiken innebär att många olika antaganden och övertygelser om hur arbetet borde utföras också färgar hur arbetet utförs. Den kunskap som finns om fritidshemsarbete och fritidshemspersonals organisering av vardagspraktiken utgår till stor del från hur arbetet borde genomföras och organiseras, d.v.s. utifrån styrdokumentens och fritidshemmets formella uppdragsbeskrivning. Men det är också viktigt att öka kunskapen om fritidshemspersonalens meningsskapande. Meningsskapande förstås i den här avhandlingen som kollegornas verbala förhandlingar av vad fritidshemmets vardagspraktik är och borde vara samt vem som har ansvaret för att realisera dessa målbilder.Syftet med studien är att analysera, tolka och förstå hur arbetslag i fritidshem kollektivt skapar mening i och genom kollegialt samtalande där mellanmålet diskuteras. I studien deltar två arbetslag på ett fritidshem, som utför kollegiala samtal för att försöka förbättra och utveckla mellanmålet. Mellanmålet har valts ut av de deltagande arbetslagen som en särskilt angelägen aktivitet att förändra. Mellanmålet är också en traditionellt viktig aktivitet i fritidspedagogisk utbildning.Studiens analyser visar att de två deltagande arbetslagens meningsskapande framträder som flerstämmigt respektive enstämmigt. Flerstämmigt meningsskapande innebär att flera olika tolkningar av vardagspraktiken förhandlas parallellt i de kollegiala samtalen. Enstämmigt meningsskapande innebär att förhandlingar sker utifrån en och samma tolkning av vardagspraktiken. Det kollektiva meningsskapandet framträder utifrån tre aspekter, som tar sig olika uttryck i det fler respektive enstämmiga meningsskapandet: reproduktion, ytlig enighet i arbetslaget och intersubjektivitet. Det flerstämmiga meningsskapandet reproducerar konstruktioner av att mellanmålet är problematiskt och att arbetslaget är oenigt. Det enstämmiga meningsskapandet reproducerar konstruktioner av att mellanmålet och arbetslaget är välfungerande. Slutsatsen är att de förutsättningar fritidshemspersonal har för kollektivt meningsskapande i och genom kollegiala samtal leder till reproduktion av medarbetarnas antaganden om mellanmålet och fritidshemspraktiken. För att möjliggöra produktiva kollegiala samtal, där gemensamt meningsskapande leder till ny och fördjupad förståelse för vardagspraktikens händelser, behöver arbetslagen vara stabila och ges tid för att kontinuerligt reflektera över sin praktik.