Postgång på växlande villkor : det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden

Sammanfattning: Det svenska postväsendet grundades 1636 genom en kunglig förordning om postbud. Under det följande århundradet byggdes postnätet ut över riket och alla större städer fick postkontor. Från början sköttes verksamheten av staten, men under stormaktstiden förändrades organisationen flera gånger och lades vid ett par tillfällen ut på entreprenad. I doktorsavhandlingen Postgång på växlande villkor undersöker historikern Magnus Linnarsson hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Med inspiration från modern organisationsteori analyserar han verksamheten med en uttalad ambition att belysa strukturerna och den dåtida ledningens strävanden. Undersökningen är koncentrerad till postväsendets olika organisationsformer och med hjälp av ett brett källmaterial kartläggs de olika överväganden och beslut som låg bakom postens olika organisationsmodeller. Resultaten visar hur administrationsformerna avlöste varandra och vilka argument som gavs för olika alternativ. Både privata och statliga organisationsformer var alternativ för den svenska statsledningen under 1600-talet och båda användes för att organisera posten. I ett vidare perspektiv visar undersökningen hur den svenska staten fungerade under stormaktstiden (1611–1721) och hur den staten organiserade vad vi i dag skulle kalla för offentliga verksamheter. Till skillnad från den tidigare ensidiga bilden av posten som ett typiskt statligt ämbetsverk tecknar Linnarsson här en mångfacetterad bild av postväsendet och de statliga myndigheterna under stormaktstiden. Avhandlingen fördjupar därför kunskaperna i ett förut relativt outforskat fält inom svensk historievetenskap.