Livet som figur : : om självbiografiskt minne och metaforer

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Centralt i avhandlingen är självbiografiskt minne och metaforer. Tre hypoteser framförs: (1) Den dikotomisering av deklarativa långtidsminnet som Tulving föreslagit är inte tillräcklig för att förklara självbiografiskt minne. Istället föreslås en alternativ modell där semantiskt och självbiografiskt minne överlappar varandra och där återupplevelseminnet uppfattas som en mental ”natural kind”. Av detta skäl har Conways teori The Self-memory System presenterats. (2) Den narrativa förmågan och självmedvetandet är oupplösligen förenade med varandra. Drivna av intentionalitet skapar båda mening och båda karaktäriseras av en ”dubbel kronologi”. (3) Ett antal metaforiska föreställningsscheman, särskilt KRAFT och BALANS, är centrala i det självbiografiska minnet och självmedvetandet. De metoder som används för att undersöka den tredje hypotesen är, dels intervjuer där människors livsberättelser studeras, dels psykologiska experiment. Den lingvistiska analysen av livsberättelserna visar att särskilda metaforiska föreställningsscheman är centrala: VÄG, UPP/NER, LJUS/MÖRKER, BEHÅLLARE, KRAFT och BALANS. Föreställningsschemat BALANS betraktas som attraktor i det självorgansierande system som självet utgör och därför är BALANS och KRAFT av särskild betydelse för individen. Ytterligare en orsak till att KRAFT har stor betydelse är att emotioner är viktiga för människor, och KRAFT är huvudmetafor för emotioner. För att pröva hypotesen att kraftmetaforiska ord har särskild betydelse har experiment med lexikalt beslutsfattande (lexical decison task) genomförsts. Ett arkivexperiment, där The English Lexicon Project använts, visar vidare att kraftmetaforiska ord har signifikant kortare reaktionstider jämfört med andra ord med samma prediktorer.

  HÄR KAN DU HÄMTA AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)