Adjuncts to the Conventional 12-Lead ECG: Assessment of High-Frequency QRS Components and Additional Leads

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Vanligt viloelektrokardiogram (EKG) med 12 avledningar är ett av de mest använda redskapen för diagnostik av hjärtsjukdom. Tidigare forskning har visat att detta EKG ej är optimalt, men att nya EKG-metoder kan ge viktig tilläggsinformation. En metod som i flera tidigare studier visat sig innehålla diagnostisk potential är analys av de högfrekventa signalkomponenterna i EKG. Registrering av EKG för högfrekvensanalys ställer speciella krav på utrustningen. Ett krav är att man måste kunna mäta signalstyrkan i EKG minst 1000 gånger per sekund. Ett annat krav är att man måste kunna ta bort mycket brus ur signalen eftersom det högfrekventa innehållet har låg signalstyrka. Metoder för att analysera högfrekventa EKG-komponenter har utvecklats tillsammans med institutionen för elektrovetenskap vid Lunds tekniska högskola. En annan metod för att finna mer diagnostisk information i ett EKG är att lägga till elektroder för att skapa nya avledningar, som ser delar av hjärtat som inte täcks in av de konventionella. Detta skulle t.ex. vara kliniskt användbart vid diagnostik av akut hjärtinfarkt, då det är viktigt att rätt diagnos ställs så snabbt som möjligt för att kunna ge patienten rätt vård innan hjärtskadan blivit alltför utbredd. Målsättningen för avhandlingen var att undersöka om analys av högfrekventa EKG-komponenter kan tillföra diagnostisk information som inte finns tillgänglig i standard-EKG, samt att undersöka om information i extra EKG-avledningar kan förbättra diagnostiken av akut hjärtinfarkt. I delarbete I visades att patienter med kranskärlssjukdom hade signifikant lägre amplituder av högfrekventa EKG-komponenter än friska individer. Det kan dock vara svårt att använda denna information kliniskt, då spridningen i storleken på de högfrekventa EKG-komponenterna mellan patienterna var stor. Studien visade även att det inte finns något samband mellan kön eller ålder och de högfrekventa EKG-komponenternas storlek. I delarbete II undersöktes om storleken på högfrekventa EKG-komponenter korrelerar med massan på vänster hjärtkammare, vilket har visat sig vara fallet i studier på kaniner. Vår studie visade dock att analys av högfrekventa EKG-komponenter inte är bättre än analys av vanligt 12-avlednings-EKG för att avgöra vänsterkammarmassan. I delarbete III visades att retledningshinder i hjärtat ger lägre amplituder av högfrekventa EKG-komponenter i avledningar som har elektroder ovanför områden med förlångsammad retledningshastighet. I områden där retledningshastigheten är normal var de högfrekventa EKG-komponenterna normala eller i stort sett normala. Fynden stödjer teorin att storleken på de högfrekventa EKG-komponenterna påverkas av retledningshastigheten i hjärtat. I delarbete IV undersöktes om extra avledningar kan förbättra diagnostiken av akut hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att EKG är dåligt på att hitta akuta hjärtinfarkter då vissa kranskärl är drabbade. EKG-fynden vid konventionellt 12-avlednings-EKG jämfördes med 16-avlednings-EKG (12-avlednings-EKG plus 2 extra elektroder till höger på bröstkorgen och 2 på ryggen) och 24-avlednings-EKG (12-avlednings-EKG plus invertering av dessa 12 avledningar). Vi fann att 24- och 16-avlednings-EKG hittade fler akuta hjärtinfarkter än 12-avlednings-EKG. Däremot ökade andelen falskt positiva något. Om målet är att hitta fler hjärtinfarkter med hjälp av EKG bör man därför använda 24-avlednings-EKG eftersom inga extra elektroder krävs.