Föräldrars val av fristående skolor

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under det senaste decenniet har föräldrars intresse att välja fristående skolor för sina barn ökat markant. Läsåret 1998-99 gick, enligt Skolverket (1999), drygt 30 000 eller 3 % av grundskolans elever i fristående skolor. Det är emellertid en stor variation mellan landets kommuner. Trots den ringa andel som eleverna i fristående skolor utgör, har diskussionen om skolornas berättigande och deras ekonomiska stöd periodvis varit livlig. Enligt Sandin (1989) går konflikten mellan offentlig undervisning och privat som en röd tråd genom svensk skolhistoria. I ett nationellt perspektiv har debatten främst handlat om valfrihet, likvärdighet, segregation och kommunalt inflytande. Periodvis har också det statliga stödet till skolorna diskuterats. De vetenskapliga studier som gjorts om fristående skolor har ofta avsett olika pedagogiska metoder, som kan förekomma i dessa skolor. De statliga uppföljningarna har främst handlat om elevantal, statsbidragets storlek och om ekonomiska konsekvenser för kommunerna. De har vanligen endast perifert berört föräldrars motiv för att välja en fristående skola. I många fall har förekommande studier och debatter inte primärt haft de fristående skolorna som utgångspunkt utan i stället gällt aspekter på en ökad valfrihet inom och mellan de kommunala skolorna. Det är först på 1980-talet som debatten om fristående skolor kommer igång på nytt. Det samhällsorienterade demokratibegreppet utmanas av ett individorienterat.. Syftet med denna studie är att i fyra kommuner studera vem som väljer en fristående skola, varför och när man gör det, samt att beskriva hur dessa kommuner förhåller sig till föräldrarnas val av fristående skolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är olika aspekter på demokratibegreppet som valfrihet, jämlikhet, likvärdighet och föräldrainflytande. Föreliggande studie inleds med en historisk översikt och en redovisning av forskningsläget. Därefter presenteras de teoretiska utgångspunkterna. I ett särskilt avsnitt preciseras därefter de problemområden, som skall studeras. Studiens resultat bygger på intervjuer med föräldrar, skolledare och skolpolitiker samt på föräldraenkäter. De fyra fristående skolor som ingår i studien har olika profil: kristen, waldorf, kultur och särskola/montessori. Från intervju- och enkätsvaren har fyra huvudkategorier av betydelse för föräldrars beslut att välja fristående skolor vuxit fram: familjebakgrunden, informationen, skäl för att söka sig till en fristående skola och skäl för att söka sig från en kommunal skola. Det mest påtagliga resultatet inom kategorin familjebakgrund är att föräldrar i hög utsträckning valt skolor där föräldrar har samma politiska värderingar. De studerade fristående skolorna behöver vanligen inte genomföra någon omfattande marknadsföring eftersom det ofta finns en lång kö med barn. Eftersom informationen om fristående skolor är knapphändig måste intresserade föräldrar själva skaffa information och värdera den. De vanligaste orsakerna till att, från barnets skolstart, välja en fristående skola är att den har en viss profil, utvecklar barnets personlighet, har bra lärare och små klasser. Endast i enstaka fall visar denna studie att föräldrarna söker sig till den fristående skolan därför att den anses ge en hög status. Det råder delade meningar bland föräldrarna om skolans främsta uppgift är att ge goda kunskaper eller att utveckla barnets personlighet. Ungefär hälften av eleverna i de studerade fristående skolorna i denna studie hade tidigare gått i en kommunal skola och således sökt sig från denna. De vanligaste orsakerna var stora stökiga klasser, brist på inflytande och dålig undervisning. Andra orsaker kan ha varit mobbning eller fel kamrater. Det är skillnader i orsaker mellan de olika skolorna. Inte sällan har det varit en utlösande faktor som drivit fram det avgörande beslutet. Föräldrar har då ofta varit angelägna att komma ifrån något oavsett vad man kommer till. Det är ofta täta skott mellan de fristående skolorna och den kommun där de är belägna. Det är mycket ovanligt att fristående skolor berörs i kommunernas skolplaner. Kommunerna upplever ofta att de tvingas betala alltför generösa bidrag till dessa skolor. Skolorna menar å andra sidan att de ofta måste kämpa för att få sin berättigade del t.ex. för stöd åt elever med särskilda behov. I takt med att ett ökande antal barn söker sig från den kommunala skolan börjar fler och fler kommuner att fråga sig vad detta kan bero på. Det finns skillnader mellan kommunernas inställning till de fristående skolorna. Socialistiska partier förefaller vara mest negativa. Det är inte ovanligt att lokala partiföreträdares uppfattningar skiljer sig från riksorganisationens. Den bild som finns av fristående skolor bygger ofta på nationella studier som inte lyckas förmedla den variation som finns mellan olika skolor. Detta gör att de skolor och kommuner som ingått i denna studie inte känner igen sig i de nationella beskrivningarna. Som nämnts utgör de fristående skolorna en liten andel av det totala skolutbudet. De är huvudsakligen lokaliserade till storstadsområdena varför det i många kommuner i landet inte finns några fristående skolor alls. Föräldrar föredrar av tradition de kommunala skolorna. Om dessa hade större möjligheter att genomföra pedagogiska alternativ och att öka föräldrainflytandet skulle färre barn söka sig från den kommunala skolorna. För många föräldrar i denna studie är det viktigt att den fristående skolan i olika avseenden är homogen. Detta gynnar en uppfattning att de är segregerande. Det är dock viktigt att veta att många barn sökt sig från en kommunal skolmiljö just därför att de inte funnit gemenskap. De kan t.ex. ha varit utsatta för mobbning. Denna studie pekar på det misstroende som finns mellan många kommuner och fristående skolor och återspeglar den nationella debatten om skola, vård och omsorg. Skall skolan ses ur ett public- eller private good perspektiv? Denna studie visar att många föräldrar vill ha ett större inflytande över sina barns skolgång. De är därför också beredda att ta ett större ansvar för skolverksamheten. Studien visar emellertid också att efter hand som tiden går minskar detta föräldraintresse och många vill hellre betala för olika tjänster än att själva arbeta praktiskt. En sådan utveckling kan begränsa för föräldrar med lägre inkomster att välja skolan. Beslut att medge statsstöd åt fristående skolor har ofta tagits under förutsättning att skolorna skulle bidra till utveckling. Någon kontinuerlig uppföljning av detta har inte gjorts. Denna studie avslutas därför med förslag till angelägna forskningsområden. Det är också viktigt att uppföljningar och utvärderingar sker inom ramen för ett etablerat samråd mellan de fristående skolorna och samhället. Vill stat och kommun se de fristående skolorna som ett hot eller en möjlighet?