Genus och utbildning : ekonomisk-historiska studier i kvinnors utbildning ca 1870-1970

Detta är en avhandling från Almqvist & Wiksell International

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen består av tre delar. Den första, Från utbildningsmarknad till of-fentlig utbildning. Svensk flickskola 1874-1962, behandlar dels integrationen av flickornas sekundärutbildning i den offentliga utbildningsorganisationen, dels förstärkningen respektive försvagningen av denna speciellt genuskodade utbild-ning. Sekundärutbildningen har varit könssegregerad och integrationen var en process i flera steg. Flickornas utbildning på sekundär nivå bedrevs under 1800-talet i de privata elementarskolorna och läroverken för flickor, det s. k. flicksko-leväsendet, på en fri marknad. Integrationen skedde i fem etapper och avhand-lingen koncentreras till tre etapper i denna integrationsprocess, skolreformerna 1927/28 och 1962. Något mer översiktligt berörs även en tidigare fas i integra-tionen, beslutet om statliga subventioner 1874. En konsekvens av integrationen har varit minskade skillnader i bland annat utbildningens innehåll. Men 1928 förstärktes den ”kvinnliga” kompetensen i den kommunala flickskolans kursplaner och därmed utbildningens familjefunktion. Min hypotes har därför också varit att staten förstärkte flickskoleutbildningens bildnings- eller familjefunktion under tider av ökad konkurrens och könskonflikt på arbetsmarknaden och att den speciella flickutbildningen försvagades under de omvända förhållandena. Hypotesen anknyter till Hartmans patriarkatsteori och Hirdmans genussystemteori, men utgår från antagandet att den existerande ge-nusordningen – både den patriarkala könsideologin och genusarbetsdelningen - utsätts för förändringstryck under perioder av ökad relativ efterfrågan på kvinn-lig arbetskraft. Kvinnors ökade lönearbete leder till spänningar i könsrelatio-nerna både på arbetsmarknaden och i familjen. Då genusordningen är en s. k. seg struktur som endast på lång sikt kan förändras, både reproducerar besluts-fattare, män som kvinnor, en existerande genusordning och påverkas av nya för-hållanden på arbetsmarknaden. Min slutsats blir att förstärkningen av flickskolans ”kvinnliga” kompetens och dess bildnings- och familjefunktion 1928 sannolikt hade samband med situa-tio-nen på arbetsmarknaden för högre tjänstemän. Flickskolans utformning blev ett medel att försöka bevara den patriarkala genusordningen och genusar-betsdel-ningen. Hierarkin mellan könen på arbetsmarknaden och i utbildningen sökte man upprätthålla genom att avlänka eller sortera bort flickor från en högre till en lägre nivå inom utbildningsorganisationen, på arbetsmarknaden genom att styra flickor från ett högre till ett lägre delsegment på arbetsmarknaden för tjänste-män, alternativt att sortera bort flickor från arbetsmarknaden till familjen genom att betona och förstärka undervisningen för familjens reproduktiva upp-gifter. Att försvagningen, dvs. beslutet om avveckling av den speciella flickut-bildningen i flickskolan, fattades under en period då förhållandena på arbets-marknaden på avgörande punkter var annorlunda - arbetslösheten var den dittills lägsta under 1900-talet och risken för könskonflikter liten - stärker min hypotes att det fanns ett samband mellan förstärkningen av flickutbildningens bildnings- och familjefunktion och förhållandena på arbetsmarknaden. Den patriarkala genusordningen är grundad i uppfattningar om skillnader mellan könen och en hierarkisk ordning, där män är överordnade kvinnor, en särartsuppfattning. Jag undersöker också de långsiktiga sambanden mellan könsideologin och utbildningen som påverkat flickskolans utveckling. Den andra delen av avhandlingen, Kvinnornas yrkesutbildning – LO och SAF i Arbetsmarknadens yrkesråd och Arbetsmarknadens kvinnonämnd 1951-1975, behandlar aspekter kring yrkesutbildning och genusarbetsdelning. Jag un-dersöker hur arbetsmarknadens parter – LO och SAF – under perioden 1951-1975 arbetade för att förändra de könsbundna utbildningsvalen och få kvinnor att välja industriinriktad yrkesutbildning i två samarbetsorgan, Arbetsmarkna-dens yrkesråd (AY) och Arbetsmarknadens kvinnonämnd (AKN). Samarbetet mellan par-terna i Arbetsmarknadens kvinnonämnd syftade dels till att öka utbudet av kvin-nors arbetskraft till industrin, dels till att förbättra arbetsvillkoren för de kvinnor som redan var anställda i industriarbete. På arbetsmarknaden kännetecknades kvinnornas arbete i början av 1950-talet av den sekundära arbetsmarknadens villkor – det var okvalificerat och hade låg betalning. Genom upplysning och propaganda ville kvinnonämnden få flickor att både kvalificera sig för högre po-sitioner på arbetsmarknaden och förändra de könsbundna utbildnings- och yr-kesvalen. Mellan parterna förelåg ingen intressekonflikt. Lönsamheten i företa-gen kunde öka om även kvinnornas begåvning togs tillvara och för kvinnorna kunde både lönen och anställningsvillkoren förbättras. Inom yrkesrådet var in-tresset för den manliga yrkesutbildningen dominerande och kvinnornas yrkes-utbildning aktualiserades då underskottet på män som arbetskraft blev över-hängande. En sammanfattande slutsats är att parternas insatser för att förändra de könsbundna yrkesutbildningsvalen inte var framgångsrika. Avhandlingens tredje del, Från kvinnokollektiv till individuella könsvaria-tioner. SAF och genusordningen 1948-1973, behandlar könsideologiska föränd-ringar inom Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Utifrån antagandet att ge-nussystemet påverkas både materiellt och ideologiskt av kvinnors ökade löne-arbete genereras hypotesen att ökad relativ efterfrågan på kvinnors arbetskraft medförde könsideologiska förändringar inom SAF under den undersökta perio-den. Mina slutsatser är att det på arbetsgivarsidan, inom SAF, skedde en idéut-veckling under efterkrigstiden kring kvinnorna på arbetsmarknaden som känne-tecknades av både kontinuitet och förändring. Tiden 1948-1973 kan indelas i två delperioder med åren kring 1960 som viktig skiljelinje. Inom SAF konkurrerade en äldre och en yngre könsideologi under perioden. Den äldre uppfattningen, en ekonomisk särartsideologi, byggde på specialisering efter kön och utgick från mäns respektive kvinnors påstådda komparativa fördelar på de för dem mest lämpade arbetsområdena. Den tidigare ekono-miska sär-artsideologin modifierades till ett ekonomiskt perspektiv grundat i könsåtskill-nad men med individuella variationer. Företagets lönsamhet kunde öka om könssegregeringen minskade.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.