Skolk ur elevernas och skolans perspektiv En intervju- och dokumentstudie

Sammanfattning: Studierna genomfördes på två högstadieskolor i en kommun med cirka 30 000 invånare i södra Sverige med 90 ungdomar som hade 30 procent eller mer i ogiltig frånvaro. Fokus i avhandlingen ligger på eleverna som en del av skolsystemet. Det övergripande syftet var att kritiskt undersöka i vilken riktning ”systemkrafterna” i skolsystemet, såväl stödfaktorerna som riskfaktorerna, drar eleverna. Med systemkrafter avses allt inom och utanför skolan som kan inverka på elevernas fungerande i skolsystemet. Systemkrafterna verkar antingen i riktning mot elevernas delaktighet i skolarbetet eller så drar de eleverna i riktning bort från skolan. Avhandlingen genomfördes utifrån en multimetoddesign som inleddes med en kvantitativ retrospektiv analys av skolans dokumentation över eleverna som sedan följdes upp med kvalitativa intervjuer med ungdomarna själva och aktuell skolpersonal.Denna avhandling har studerat, vilka systemkrafter i skolsystemet som utgör stödfaktorer respektive riskfaktorer för att systemet ska vara i balans. Detta har skett utifrån delstudier som lyft hanteringen och uppföljning av skoldokumentation, visat på skolk som ett försvar eller ursäkt utifrån ungdomarnas perspektiv, redogjort skolpersonalens självpositioneringar samt attriberingar av eleverna och till sist redovisat undersökning av olika stödfaktorer utifrån källmaterial i de tidigare studierna.Avhandlingens resultat leder fram till en kritisk diskussion om skolk. Diskussionen tar upp skolkande ungdomar som ett socialt problem och hur detta sociala problem skulle kunna hanteras utifrån ett systemteoretiskt perspektiv, där olika systemkrafter verkar antingen som stödfaktorer eller som riskfaktorer. Slutsatserna pekar på att flera systemkrafter, som i avhandlingen fungerar som riskfaktorer, skulle kunna förändras till systemkrafter, som drar eleverna i riktning mot delaktighet i skolarbetet. Baserat på ett salutogent perspektiv kan man försöka hitta de faktorer som befrämjar elevernas och skolpersonalens välmående i skolsystemet, främst då vuxenstöd och en dokumentation som befrämjar kontinuitet. Ett positivt förändrat skolklimat innebär att flera systemkrafter kontinuerligt samverkar för att dra eleverna i riktning mot skolan, vilket i sin tur kan leda till att skolsystemet kan komma i balans.Vid närmare betraktande av det som utgör stödfaktorer inom skolsystemet väcks också frågor om normalitet och avvikelse, det vill säga vilka som inkluderas respektive exkluderas när det gäller stödåtgärder. Eftersom vi säger att skolan är en spegelbild av samhället, kan resultaten har relevans även utanför skolsystemet för andra organisationer i samhället där gränsdragning för utanförskap kan vara avgörande för vilka människor som inkluderas.