Psychosomatic aspects on diabetes and chronic pain Alexithymia, depression and salivary cortisol The Affect School and Script Analysis Therapy

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Alexitymi, stress, depression, kortisol och diabetes Alexitymi är ett relativt nytt begrepp som konstruerades 1973 av en psykoanalytiker vid namn Sifnoes, och betyder ordagrant ”inga ord för känslor”. Alexitymi innebär framförallt svårigheter att känna igen och beskriva känslor, och dessutom svårigheter att skilja kroppsliga uttryck för känslor från sjukdomssymptom. Man har tidigare sett en ökad förekomst av alexitymi vid depression, ångest, och kronisk smärta. Vid stress påverkas flera olika delar av hjärnan och flera hormonsystem. Syftet med dessa förändringar är att underlätta överlevnad i hotfulla situationer. Stresshormoner frigörs, framförallt kortisol och noradrenalin. Andra hormoner som behövs förr tillväxt och sexualitet hämmas. Sömnbehov och hunger undertrycks. Oro och rädsla aktiveras. Depression och den akuta stressreaktionen har flera gemensamma egenskaper. Inte minst viktigt är en ökad utsöndring av stresshormonet kortisol, som påverkar många funktioner och organ i kroppen. Ökade mängder av kortisol höjer blodtrycket, blodfetterna, blodsockret, bidrar till bukfetma, minskar muskelmassan, och ökar risken för benskörhet. Man har i tidigare forskning visat att det är dubbelt så vanligt med depression hos människor med diabetes än hos personer som inte har diabetes. Personer med både depression och diabetes har en ökad risk för samtliga diabeteskomplikationer och har en högre dödlighet. Kronisk smärta Personer med kronisk smärta har enligt tidigare forskning en ökad förekomst av alexitymi, depression och ångest. 10 Affekter, Affektskola och Basal Kroppskännedom När vi föds finns det inprogrammerat i oss människor en förmåga att känna vissa grundaffekter. Till dessa räknas glädje, intresse, förvåning, ilska, oro, rädsla, skam, avsky och smärta. Varje grundaffekt har ett specifikt program som inkluderar ansiktsmimiken, kroppsspråket, rösten, autonoma nervsystemet och de olika hormonsystemen. Grundaffekterna är till en början omedvetna, men med barnets utveckling följer en förmåga att känna igen känslor och sätta ord på dem. Hur vi hanterar våra känslor är beroende av vår livshistoria. Vår uppfostran och den kultur vi lever i påverkar vilka mönster vi utvecklar för att hantera känslorna. I affektskolan, som är en behandling 8 gånger i grupp, går vi systematiskt igenom de kroppsliga uttrycken för de medfödda affekterna. Patienterna får träna på att identifiera känslor och att beskriva dem i ord. Patienterna får också träna på att identifiera sina egna inlärda mönster för hur de hanterar sina känslor. Detta fördjupas under 10 enskilda samtal med en terapeut där patienterna själva väljer en eller två affekter de vill fördjupa sig i. Vi har provat Affektskolan för patienter med kronisk smärta och vi såg en minskning av alexitymi, ångest och depression. Många patienter rapporterade också att deras sociala relationer förbättrades. Vi har hos typ 1 diabetiker undersökt sambanden mellan långtidsvärdet för blodsockerkontrollen (HbA1c) och psykologiska faktorer, livsstilsfaktorer och fetma. Vi hittade lika starka samband mellan depression och dåligt reglerad diabetes som mellan rökning, fetma och dåligt reglerad diabetes. Vi gjorde ytterligare en studie där vi undersökte sambanden mellan hög utsöndring av kortisol nattetid, och depression, livsstilsfaktorer, och omgivningsfaktorer. Det visade sig då att högt natt-kortisol var relaterat till depression, rökning och fysisk inaktivitet. Då depression hos diabetiker innebär en starkt ökad risk för diabeteskomplikationer, ville vi pröva om Affektskolan skulle kunna bidra till en förbättring av den psykiska hälsan och en förbättrad blodsockerkontroll. Vi har därför planerat en interventionsstudie för patienter med diabetes som inte mår bra psykiskt, och som inte ligger bra i sin sockerkontroll. I denna undersökning planerar vi att lotta patienterna till antingen Basal Kroppskännedom eller Affektskola. Basal Kroppskännedom är en sjukgymnastisk metod där man strävar efter en ökad integrering mellan kroppen och det egna ”självet”. 11 Slutsats Affektskolan gav en minskning av alexitymi, ångest och depression hos smärtpatienter. Depression hos diabetespatienterna var starkt relaterat till både dåligt reglerad blodsockerkontroll och höga nivåer av stresshormonet kortisol nattetid. Båda faktorerna kan påverka prognosen för personer med diabetes. Vi måste därför finna metoder för att åtgärda den psykiska ohälsan. Eftersom Affektskolan hade en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos patienter med kronisk smärta, kan den därför vara värd att prövas även för patienter med diabetes, dåligt reglerad blodsockerkontroll och psykisk ohälsa.