Revision ur ett revisorsperspektiv : en metodstudie

Sammanfattning: Ett återkommande problem inom revisionsforskningen handlar om de svårigheter forskareställs inför med avseende på att få tillgång till information från revisorer som baseras påverkliga händelser. Anledningar som förts fram till detta är att revisorer är bundna vidtystnadsplikt samt att det förefaller råda en ”kultur av tystnad” inom professionen. Det finnsett behov av att finna alternativa metoder och tillvägagångssätt för att komma nära praktisktrevisionsarbete.Föreliggande studie fokuserar på hur revisorer själva ser på och uppfattar det arbete deutför, med speciell betoning på granskning och bedömning. Studien är metodutvecklande,utforskande och beskrivande till sin karaktär. Utifrån en metodteorietisk ram diskuteras tvåmetoders användbarhet med avseende på att studera revision ur ett revisorsperspektiv. Studienger prov på och illustrerar olika typer av resultat som är möjliga att generera med detillämpade metoderna. Med revisorsperspektiv som den gemensamma nämnaren presenterasoch beskrivs tre olika metodmodeller.För att skapa en bild av hur svenska revisorer uppfattar och ser på det revisionsarbete degör har i den första modellen ”the Repertory Grid” använts med en kvantitativ ansats. Datahar samlats in på ett strukturerat sätt och bearbetats med hjälp av principalkomponentanalys(PCA). Den andra modellen har en renodlad kvalitativ inriktning. Revisorer har intervjuats ienlighet med ”the Critical Incident Technique”. Revisorerna har berättat om olika situationeroch frågeställningar de upplevt som svåra inom ramen för revisionsarbetet. Intervjuerna harsedan sammanställts med hjälp av innehållsanalys. Modell tre är en kombinerad ansats avmodell ett och två. Data har samlats in med hjälp av ”the Repertory Grid” och utgörs avrevisorers egna erfarenheter med avseende på att göra professionella bedömningar. Materialethar sammanställts och analyserats med hjälp av PCA. De enskilda resultaten har sedan följtsupp genom att de intervjuade revisorerna själva fått vara med och tolka sina egna resultat.Genomgående från arbetet med modellerna framkommer att tystnadsplikten gentemotklienter är något som uppfattas som mycket viktigt av revisorerna. Detta har under arbetetvisat sig i form av återhållsamhet i fråga om att delge personliga erfarenheter. ”The RepertoryGrid” har visat sig speciellt lämplig för att studera områden som kan uppfattas som känsligaoch/eller är belagda med sekretess. Metoden har kunnat erbjuda revisorerna en känsla avkontroll med avseende på att inte utlämna enskilda klienter eller bryta motprofessionssekretessen. Studien identifierar och lyfter fram ett antal svårigheter somförknippas med forskning som anlägger ett revisorsperspektiv samt lämnar förslag påtillvägagångssätt för att överbrygga dessa svårigheter.