Den dubbla uppgiften Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO

Sammanfattning: I denna licentiatuppsats undersöks det klassrumsarbete som sker i en flerspråkig elevgrupp i år 6 där SO-undervisningen är genrebaserad. Studien har fokus på elevernas deltagande i muntlig interaktion och skrivande av text när klassen arbetar med förklarande genre i geografi. I studien synliggörs mer av det som lärare i pågående arbete inte kan få del av d v s det som är bortom, eller mellan, lärarledda helklassamtal och färdigproducerade texter. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv, forskning om andraspråkinlärning och systemisk-funktionell lingvistik. En övergripande fråga är vilka språkliga resurser eleverna framförallt använder sig av i tal och skrift för att förklara. Data utgörs av lärobokstext, muntlig interaktion och klassrumsproducerade texter. Muntlig interaktion äger rum vid gemensam läsning och dekonstruktion av lärobokstext och gemensamt skrivande i helklass respektive smågrupp. Klassrumstexterna är av tre kategorier: skrivna i helklass under lärarledning, skrivna i smågrupp och individuellt. Materialet analyseras utifrån genre, realisering av kausalitet och semantiska ledfamiljer. Genreanalysen har fokus på struktur, analysen av kausala samband utgår från uppdelningen kongruenta och icke-kongruenta uttryckssätt och i analysen av semantiska fält studeras rörelser på olika abstraktionsnivå inom samma ledfamilj.Resultaten visar att eleverna i interaktivt smågruppsarbete har stort fokus på att förklara ämnesinnehåll som förutsättning för att appropriera språkliga resurser och för att skriva egen text. I gruppens muntliga interaktion rör sig eleverna mer i ett vardagligt/konkret språkligt register när de förklarar och diskuterar förlopp och skeenden för att sedan i den skrivna texten använda sig mer av ett mer abstrakt/tekniskt skolspråk. Det finns exempel på att eleverna ändrar språklig nivå på varandras yttranden genom att omformulera dem till ett mer abstrakt/tekniskt språkbruk. Det finns exempel på att en elevs yttrande upplevs för abstrakt/tekniskt och att kamraterna då efterfrågar en uppackning av ett alltför nominaliserat språkbruk, med följd att det förklaras konkret steg för steg. Samtliga skrivna texter i materialet är faktoriella förklaringar.