Lena lär lyda. Fostran och disciplinering i svensk skola 1947-1956

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish I sökandet efter den rådande fostrings- och disciplineringsdiskursen i svensk skola åren 1947-1956 har Michel Foucaults diskursanalys utgjort en central utgångspunkt i denna avhandling. Jag har inledningsvis redogjort för modernitetens genombrott i Sverige och kort belyst befolkning och utbildning vid mitten av 1900-talet. Skolan som disciplineringsinstitution har beskrivits med bland annat tidstypiska artiklar från den pedagogiska fackpressen och som avhandlar just den rådande fostransdiskursen. Därtill har de mest frekvent använda lära läsa böckerna studerats liksom läsebokens förhistoria. En teoretisk tolkning med de tre strukturalisterna Émile Durkheim (1858-1917), Michel Foucault (1926-1984) och Pierre Bourdieu (1930-2002) som centrala portalfigurer har avslutningsvis gjorts. I linje med Foucaults diskursanalys är begreppen makt, disciplinering och fostran centrala. Detta kom att bekräftas under inläsningen av läseböckerna och tidskriftsartiklarna. Därtill framträdde begreppet (sekundär) socialisation som användbart för studien. Läseböckerna i skolan är utomordentliga exempel på kulturförmedlare. I de äldre läseböckerna från 1800-talet och första halvseklet under 1900-talet, var innehållet för de flesta av eleverna utopiskt. Ett exempel kan Sörgårdsidyllen utgöra. Den lära-läsa-bok jag närmare studerat är Nu ska vi läsa av Stina Borrman et al. (1948). Här överges den berättartradition som hade sina rötter i den analfabetiska kulturen. Att oralt hålla berättelser vid liv är viktigt i en sådan kultur. I en skriftbaserad kultur (written-based form of culture) kan berättelsen nedtecknas och berättarkonsten blir inte längre så viktig. Nu ska vi läsa kan därför tillåtas vara fragmentarisk i sin framställning och boken blir samtidigt ett brott mot berättelsen. Icke desto mindre är Nu ska vi läsa en kulturförmedlare i ett samhälle i snabb förändring. Om jag skulle lokalisera eller positionera mitt eget forskningsbidrag, kan det först och främst betraktas som ett bidrag till historisk pedagogisk forskning när jag studerar några flitigt använda läseböcker i småskolan vid mitten av 1900-talet. I förlängningen undersöker jag även den pedagogiska diskurs som äger rum vid denna tid. Jag gör detta genom att studera tidens pedagogiska tidskrifters innehåll. Exempel på sådana artiklar anförs och de behandlar främst disciplinära problem och fostringsproblem. Man tycker sig se en avtagande "hyfs" bland tidens barn.