Likt och olikt. Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen handlar om hur bilden av August Strindbergs författarskap gestaltats i gymnasiets litteraturundervisning. Strindberg representerar i Sverige det moderna genombrottets litteratur där gränserna mellan offentlighet och intimsfär utmanas Studien vill visa hur och varför en författarbild kvalificerar eller diskvalificerar sig i en nationell undervisningsdiskurs, liksom hur och varför författarbilden växlar. Strindbergs roll i gymnasiet belyser hur litterär betydelse skapats och reproducerats i undervisningen. Lärande och litterär förståelse betraktas med utgångspunkt från Mikhail Bachtin som kommunikativa, dialogiska processer. Samtidigt är det litterära klassrummet en arena för en sociokulturell reproduktions- och socialisationsprocess, där språkliga handlingar i hög grad även fyller icke-kommunikativa syften. Olika maktförhållanden inverkar på undervisningsprocessen och både läsakten och den litterära in-teraktionen betraktas som en spänningsfylld transaktion mellan litterära repertoarer som möts i olika processer. Studien börjar vid 1880-talet men behandlar i huvudsak perioden från 1900-talets början fram till mitten av 1960-talet och avslutas med framåtblickar mot dagens gymnasieskola. Un-dersökningen baseras på en kritisk analys av texter som producerats för undervisningen eller inom denna undervisning. Strindbergsavsnitten i litteraturhistoriska läroböcker diskuteras, liksom texturvalet i olika antologier. Årsredogörelser från olika läroverk visar vilka hela verk av Strindberg som ingick i gymnasiets litterära kanon. Från sju eller i något fall flera läroverk hämtas från åren 1912, 1923, 1943, 1950 och 1960 sammanlagt nära 300 studentuppsatser, som behandlade Strindbergs författarskap. Gymnasiekulturens förhållande till Strindberg beskrivs som splittrat. Särskilt i början tonar man ner hans roll. Ett annat förhållningssätt är inriktat på selektion och gallring. En nationell, historiskt inriktad litterär kanon studeras för sina stora förtjänster men alltid med viktiga för-bihåll. En kvalitativ ojämnhet anförs som grund för selektionen och hör samman med Strind-bergs psyke. Elevuppsatserna visar hur olika föreställningar om författaren Strindberg repro-ducerats och konstruerats i gymnasiet. Litteraturundervisningen har ofta befäst den domine-rande kulturens läsarter, men också haft en frigörande och meningsskapande funktion för ett antal elever. Avslutningsvis förespråkas en kritiskt prövande men öppen hållning inför olika läsarter, där litterära texter tillåts utmana invanda föreställningar och värderingar.