Stötdämpande golv som skadepreventiv åtgärd på särskilt boende En studie av effekten på fallskador och arbetsmiljö

Sammanfattning: Omfattande ansträngningar har gjorts för att minska risken för fallskador bland äldre men för de som bor på särskilt boende har det visats sig vara svårt att utforma effektiva åtgärder.  En skada uppstår när kroppens vävnad utsätt för energi som överstiger dess toleranströskel. Åtgärder för att minska energin vid en olycka har tillämpats inom många områden med mycket goda resultat. Antagandet om att energireduktion minskar risken för skada bygger på fysikens grundläggande lagar och benämns inom skadepreventionsområdet för energiprincipen. Idén om ett stötdämpande golv som energireducerande åtgärd för att motverka fallskador dök upp i vetenskaplig litteratur på tidigt 1990-tal, och sedan dess har speciella golv utvecklats och testats i laboratoriemiljö.  Syftet med denna licentiatuppsats är att utvärdera effekter av ett stötdämpande golv på särskilt boende för äldre personer. De aspekter som studerats är den potentiellt fallskadepreventiva effekten för de boende samt påverkan på vårdpersonalens arbetsförhållanden. Resultatet visar att golvet minskar risken för skador samt att personalen är positiva till att arbeta i lokaler med stötdämpande golv.