Economics of Migration

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Den här avhandlingen innehåller fyra uppsatser som på ett eller annat sätt relaterar till befolkningsströmningar såsom dess ekonomiska konsekvenser och orsaker. I den första uppsatsen används en hushållsundersökning från Kina för att undersöka huruvida utbildning bidrar till att höja inkomsterna hos hushåll i jordbrukssektorn. Genom regressionsanalys uppmäts korrelationen mellan de aktuella hushållens inkomster och utbildningsnivån på personer som antingen bor i eller har flyttat från hushållen (migranter). Den allmänna slutsatsen är att utbildning bidrar till att höja inkomsterna. För personer som bor i hushållen har högre utbildning en positiv korrelation med de inkomster som är införskaffade utanför jordbruket. Resultaten stödjer vidare att permanenta migranter med 7-9 års utbildning skickar mer pengar till hushållen än permanenta migranter med 1-6 års utbildning. Dock hittas inget stöd för att mer utbildning höjer möjligheten att ekonomiskt bidra till hushållen hos personer som endast flyttat tillfälligt. I den andra uppsatsen används en landsomfattande och nationellt representativ hushållsundersökning från Guatemala. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att olika segment på arbetsmarknaden skiljer sig åt vid såväl inträdes som utträdesvillkor och avser att skatta tidseffekter och om dessa skiljer sig mellan migranter och icke-migranter. Uppsatsen fokuserar särskilt på uppdelningen mellan den informella och den formella sektorn och delar in arbetsmarknaden i fyra segment: Jordbrukssektorn(informell), Egenanställda(informell), oskyddade anställda(informell) samt skyddade anställda(formell). Mer specifikt så undersöks hur den tid som individer varit bofasta vid sitt nuvarande residens (YearsCurrent) påverkar deras chanser att hitta anställning i de olika segmenten och vidare hur den tid som individer varit anställda (Experience) påverkar deras lön. Resultaten styrker att ökningar av YearsCurrent höjer sannolikheten för anställning i alla segment utom jordbruket, och att effekten är högst för migranter. I jordbruksektorn är effekterna motsatta. Ökningar av Experience är korrelerat med högre lön i den formella sektorn (skyddade anställda) och för migranter finns även ett positivt samband med lönen bland oskyddade anställda (den informella sektorn). Uppsatsen har två resultat som förtjänar att betonas: 1) För icke-migranter så har YearsCurrent större effekt på chansen att bli ”oskyddad anställd” än på chanserna att hitta en annan anställningsform. Det skulle kunna förklaras av en högre betydelse av socialt kapital än i de andra segmenten på arbetsmarknaden. 2) Tid har generellt sett en mer positiv effekt för migranter än icke-migranter vilket motsäger att migranter diskrimineras. Den tredje uppsatsen använder makroekonomisk data och simulerar internationella penningförsändelsers dynamiska multiplikatoreffekter i en panel med 120 länder mellan 1980 och 2006. Modellen bygger på estimering av tre strukturella ekvationer. Resultaten från dessa används för att simulera hur en enhetsökning av penningförsändelser påverkar den totala inkomsten i mottagarländer genom multiplikatorinverkan på kort (1 år) och lång sikt (10 år). Vidare simuleras effekterna från faktiska penningförsändelser mellan land för land. Under antagandet att penningförsändelserna disponeras på samma sätt som övriga inkomster så stödjer resultaten positiva multiplikatoreffekter som varierar i omfattande grad mellan regioner och inkomstkategorier. De största effekterna sedan 1980-talet uppskattas i Nordafrika och Mellanöstern samt. Latinamerika och Karibien (400 dollar per invånare och år). Uppdelat på inkomster så hittas de största effekterna i låginkomstkategorin (330 dollar per invånare och år). Om man istället separerar penningförsändelserna från andra inkomster ändrar sig resultaten drastiskt. De uppskattade multiplikatoreffekterna blir högre i vissa kategorier och lägre i andra (tom. negativa). Dessa resultat måste dock tolkas ytterst varsamt. Den fjärde och sista uppsatsen, som är samförfattad med Fredrik NG Andersson, föreslår vi ett nymodigt tillvägagångssätt för att undersöka de endogenitetsproblem som föreligger när man försöker estimera internationella penningförsändelsers ekonomiska konsekvenser. Mer specifikt så föreslår vi en metod för att testa om man kan hitta stöd för två välkända hypoteser om varför migranter skänker pengar till sina närstående: Försäkringsmotiv och altruistiska motiv. De två hypoteserna föreslår samma kortsiktiga samband mellan penningförsändelser och mottagarnas konsumtionsnivå men olika samband på lång sikt. Genom att dekomponera datan till cykler, som representerar den korta sikten, och trender, som representerar den långa, kan vi därför testa de två hypoteserna. Vi använder en makroekonomisk panel med data för konsumtion och penningförsändelser för 50 låg- och medelinkomstländer mellan 1980 och 2006. Vi skattar keynesianska konsumtionsfunktioner med BNP och penniförsändelser som förklarande variabler. Konsumtionsfunktionerna skattas för hela panelen med alla 50 länder med delas också in i underpaneler baserat på geografiskt läge och inkomststatus. Resultaten ger generellt sett mer stöd för altruistiska än försäkringsbaserad