Realism in metacognitive judgments: Effects of social factors

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Karaktäristiskt för människors påståenden om tidigare händelser och mer stabila fakta i deras omvärld är att de är förknippade med en viss grad av subjektiv säkerhet eller konfidens med avseende på om påståendena överensstämmer med vad som var eller är fallet. Ett exempel är ögonvittnens konfidens i påståenden om att ha pekat ut rätt gärningsman. Den grad av konfidens en person känner kan uttryckas med en konfidensbedömning (”Det är jag 100 % säker på!”). Förutom konfidensbedömningar av enskilda händelser bedömer människor också frekvenser av företeelser. Ett exempel på dessa så kallade frekvensbedömningar är förhörsledarens skattning av hur många vittnen som talar sanning. Konfidens- och frekvensbedömningar går under den bredare beteckningen metakognitiva bedömningar. Begreppet metakognition handlar bland annat om människors reflexioner kring vad de tror sig veta och minnas. Andra typer av metakognitiva bedömningar är hur mycket någon antas kunna och bedömningar av att kunna komma ihåg detaljer kring en tidigare händelse. Graden av giltighet eller realism i personers konfidens- och frekvensbedömningar kan definieras som den grad i vilken nivån på bedömningarna överensstämmer med hur pass korrekta bedömarnas minnes- eller kunskapspåståenden är. Den så kallade kalibreringsforskningen visar att människor ofta är säkrare på sin sak än vad de har fog för. Viktiga frågor inom kalibreringsforskningen handlar om orsakerna till den här så kallade överkonfidenseffekten, men även varför graden av överkonfidens ofta är högre när uppgiften är svårare, och varför frekvensbedömningar ofta är lägre än konfidensbedömningar. Inom kalibreringsforskningen handlar de flesta förklaringar till graden av realism i konfidens- och frekvensbedömningar om olika faktorer som har att göra med människors sätt att bearbeta information (kognitiva faktorer) och hur undersökningar genomförs inom kalibreringsforskningen (metodologiska faktorer). Förutom att metakognitiva bedömningar, som konfidens- och frekvensbedömningar, kan vara mer eller mindre realistiska, görs de vanligtvis i någon form av socialt sammanhang. En viktig fråga är hur olika sociala sammanhang eller med andra ord sociala faktorer inverkar på graden av realism i metakognitiva bedömningar. I avhandlingen studerades tre sociala faktorers inverkan på graden av realism i metakognitiva bedömningar: parsamarbete, aktörs-/observatörsskill-nader och efterhandsinformation. I den första av avhandlingens fyra studier undersöktes omständigheter som kan påverka graden av realism i samarbetande ögonvittnens metakognitiva bedömningar av deras svar på frågor om en bevittnad händelse. Resultaten visade att paren gav mer realistiska konfidens- och frekvensbedömningar om parmedlemmarna först fick besvara frågorna och konfidensbedöma svaren enskilt och sedan parvis. Förbättringen i realism resulterade i jämförelse med den genomsnittliga graden av realism hos de enskilda parmedlemmarna och i jämförelse med par av ögonvittnen som inte givits möjlighet att först genomföra uppgiften individuellt. I den andra och tredje studien studerades aktörs-/observatörsskill-nader i metakognitiva bedömningar. Deltagarna i de här studierna fick bedöma sina egna och en annan persons svar på allmänna kunskapsfrågor. Resultaten visade att deltagarnas konfidens-, frekvens- och kunskapsbedömningar av de egna kunskaperna var generellt lägre än bedömningarna av en annan persons kunskaper. Resultaten av den andra studien pekade också på att resultaten av tidigare forskning kring aktörs-/observatörsskillnader i realism i konfidensbedömningar var behäftade med vissa metodproblem, så till vida att resultaten inte överensstämde med den tidigare forskningen när studien kontrollerade för dessa metodproblem. Resultaten av båda studierna visade däremot tydliga aktörs-/observatörsskillnader i realismen i frekvensbedömningar. Resultaten av den tredje studien visade att bedömningar av den egna eller en annan persons kunskapsomfattning hade obetydliga konsekvenser för graden av realism i konfidensbedömningar av den andres svar. Den här studien visade också att aktörs-/observatörsskillnaden i frekvensbedömningar kunde elimineras. Resultaten av den fjärde studien gav ett visst stöd för hypotesen att information om andra människors minnesutsagor (efterhandsinformation) kan ha en större inverka på realismen i konfidensbedömningar när tidigare händelser har instuderats under delad jämfört med full uppmärksamhet. I linje med tidigare forskning visade resultaten att delad uppmärksamhet ledde till att deltagarnas i lägre grad kunde dra sig till minnes detaljer av eller runtomkring instuderingsögonblicket. I det experiment som gav ett visst stöd för studiens hypotes ökade deltagarnas överkonfidens när de fick veta att någon annan höll med dem, men bara för den betingelse där uppmärksamheten delats under instuderingsfasen. Mot bakgrund av att kalibreringsforskningen i första hand fokuserar på olika kognitiva och metodologiska faktorer visar resultaten att även sociala faktorer är betydelsefulla för graden av realism. Närmare bestämt visar den sammantagna bilden av resultaten att sociala faktorer kan ha både försämrande och förbättrande inverkan på graden av realism i metakognitiva bedömningar.