Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv

Sammanfattning: I "Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv" beskrivs hur en grupp blivande 1 till 7-lärare förhåller sig till olika svenskämneskonceptioner genom lärarutbildningen. Avhandlingen har det dubbla syftet att analysera och tolka de studerandes svenskämneskonstruktioner och att institutionsanalytiskt granska utbildningen. Det empiriska materialet utgörs av lärarutbildningens styrdokument, lärarnas planeringstexter, de texter de studerande skriver i utbildningen samt tre intervjusamtal med varje studerande. Studiens teoretiska ramverk är ämnesdidaktiskt och sociokonstruktivistiskt. Svenskämnets historia diskuteras som en kamp för och emot ett demokratiskt svenskämne. De studerande är kritiska mot bristen på integration i utbildningen, mellan högskole- och verksamhetsförlagda delar, mellan institutioner och mellan ämnen. I den bild de ger av svenskundervisning i grundskolan framträder svenskämnet som en görakultur där eget arbete i form av faktasökande, färdighetsträning och individuell litteraturläsning dominerar. De studerande talar om det som ett gammalt svenskämne. Det innebär att de studerande inte fått möjlighet att diskutera hur innehållet i elevernas samhandlande kan genereras och analyseras i vad de talar om som ett nytt svenskämne. Styrkan i svenskkurserna är erfarenhetsutbytet och dialogen kring ämnet och andra lärares undervisning. Svagheten är bristen på kopplingar till de studerandes egna undervisningserfarenheter. Lärarutbildningen tar inte fasta på de studerandes behov av att lära genom att undervisa och diskutera sin egen undervisning. Det i sin tur hänger samman med handledarnas perifera roll i utbildningen. Avslutningsvis diskuteras ett möjligt svenskämne för grundskolans tidiga år som överskrider synen på språkförmåga som grundläggande färdigheter och där språkut-veckling och skolans demokrati- och kunskapsuppdrag hålls samman.