Mellan Rum. En studie i fysisk och mental utveckling av kommunikation med utgångspunkt i en mellanstadieklass

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Mellan Rum. En studie i fysisk och mental utveckling av kommunikation med utgångspunkt i en mellanstadieklass. Avhandlingens första syfte är att beskriva den roll som kropp, känslor och rörelse spelar i skolans vardag. Här ingår såväl fysiska som verbalt språkliga rörelser. Teoretiskt vilar de analyser som förekommer i första hand på den franske fenomenologen Maurice Merleau-Pontys tankar om den levda existensen. Med det syftet har jag gjort en intensiv fältstudie i en 5: e klass i Sverige. Vilka normer som gäller för vem man ska vara som människa är någonting som i hög grad lärs in under de vanliga arbetsdagarna. Med detta fokus riktade jag samtidigt min uppmärksamhet mot, för vilka elever som dagens skola genererar svårigheter. Mitt andra syfte blev att belysa frågan om hur dagens situation kan ha uppstått. Elevrollens förändring ville jag följa dels genom att via skolgymnastikens historia studera hur elever lärde sig att öppna sina kroppar för att bli både uttrycksfulla och ta emot intryck, dels studera hur psykologin på sitt vis har öppnat sinnen och hur dessa båda tillsammans har förändrat epistemologin. Det jag såg i klassrummet handlade i hög grad om ömsesidig kommunikation mellan kroppslig rörelse och mental aktivitet. Min avsikt var att undersöka idéer som skapar sociala och kulturella effekter. Hit kom inte bara gymnastikundervisningen utan också psykologin att höra. Särskilt intressant framstod psykoanalysen såsom ett frigörelseprojekt. Det blev under arbetet med avhandlingen allt tydligare hur psykologisk teknik och teori har införlivats i vårt vardagsvetande. Inte minst finns detta invävt i skolans pedagogik. En särskild drivkraft i valet av ämne var att jag uppfattade tidens debatt om skolan som ytlig och i varje fall då det gällde låg- och mellanstadieskolan som orättvis och missvisande. Den debatten vill jag nyansera genom att visa på den historiska framväxten av dagens situation i skolan som en medveten ideologisk idé med äldre rötter än vad vi ofta tänker oss. Som en oväntad bieffekt fick jag syn på ett spel mellan manligt och kvinnligt, där ett kvinnligt förhållningssätt undergrävde ett manligt.