Rätt betyg för vem? Betygsättning som institutionaliserad praktik

Sammanfattning: Betyg har haft ett stort utrymme i den skolpolitiska debatten. Framförallt har betygens bristande likvärdighet debatterats. Problemet har huvudsakligen konstruerats som lärares bristande professionalism. Föreliggande studie tar sitt avstamp i denna debatt och den vid tidpunkten aktuella betygsforskning som visat att läraren inte till fullo följer betygsystemet. Studien baseras på intervjuer med nio högstadielärare i svenska och svenska som andraspråk. Relationen mellan betygsystemets formella reglering och lärarnas betygsättande praktik har analyserats i ett nyinstitutionellt perspektiv. Perspektivet ifrågasätter att formell reglering är det som i första hand styr och stabiliserar en verksamhet. Syftet med licentiatavhandlingen är att problematisera relationen mellan reglering och praktik i ljuset av lärarnas berättelser.Lärarna berättar om de motstridiga krav som präglar deras betygsättning. På en idealnivå sympatiserar de med betygsystemet och den betygsdiskurs som präglar skolpolitiska policydokument om betyg. Men när de berättar om sin praktik framkommer en annan bild. Lärarnas berättelser åskådliggör ett glapp mellan ideal och praktik. Lärarna vill sätta ett rätt betyg, baserat på betygsystemets formella reglering. Men i den dagliga verksamheten i skolan har de inte det stöd som behövs. Framförallt artikulerar de en avsaknad av en mottagare för det rätta betyget. Istället efterfrågas ett högt betyg av elever, föräldrar och skolledning. Det är främst genom sin professionalism de kan hantera de motstridiga kraven som betygsättningen omgärdas av. Betygshetsen i skolan kräver en professionell integritet för att läraren inte ska riskera att hamna i rollen som oprofessionell.Vidare har de ett motstridigt förhållande till betygsystemet. Å ena sidan ifrågasätter de inte betygsystemet i sig. Å andra sidan formulerar de sig i dikotomiska termer där betyg sätts mot kunskap. Den ökade pressen på läraren att kunna motivera sin betygsättning (som formulerades som nödvändigt när ett högre betyg efterfrågades) medför att kunskapsuppdraget får ge vika. Betyg tar fokus och energi från övrigt arbete i skolan. Inte minst visar det sig att lärare i sin underviskning tenderar fokusera det som lätt går att mäta och det som de vet testas i de nationella proven. Lärarna reduceras från pedagoger till betygsättare.