Med önskan om kontroll Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete

Sammanfattning: Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två sammanvävda tendenser, den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga och skolors uppdrag att främja hälsa. Larmen om att ohälsa bland unga ökar har skett i takt med att skolans hälsofrämjande arbete allt starkare efterfrågas. Hur skolans hälsofrämjande arbete på så vis fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för skolans verksamhet är frågor som diskuteras i denna avhandling. Forskningsfrågorna formuleras såsom hur produceras hälsa som olika figurationer i skolors hälsofrämjande arbete och vad producerar i sin tur dessa figurationer. Figurationer förstås här som samtidigt stabila och temporära figurer eller uttryck. De sätter fokus på göranden som formar hälsa till olika formationer, språkligt och diskursivt men också materiellt och affektivt utifrån ett post-konstruktionistiskt perspektiv (Lykke, 2010). Inom ramen för detta perspektiv sammankopplas teorier och begrepp från Michel Foucault, Donna Haraway, Karen Barad, Bruno Latour och Ann-Marie Mol. Det formar en teoretisk apparatur med möjligheter att undersöka hälsa och skolors hälsofrämjande arbete genom att utmana uppdelningar av ting, texter, kroppar, känslor och diskurser. Här blir inte bara människor utan också materialiteter aktiva aktörer i produktionen av hälsa. Det görs med ett etnografiskt tillvägagångssätt där fenomenet hälsa spåras i två skolpraktiker, skol- och hälsopolitiska policytexter och ett manualbaserat hälsofrämjande program kallat DISA (Depression in Swedish Adolescens).Spårandet följer fyra figurationer av hälsa; hälsa som plats, hälsa som kompetens, hälsa som känslor och hälsa som könad kropp. Genom dessa figurationer återkommer komponenterna kontroll och förändring. Hälsa produceras i relation till kontroll och förändring som en förmåga att kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Spårandet av hälsa har skett i och genom praktiker som syftar till förändring, en förbättrad hälsa, men som genom en önskan om kontroll framförallt producerar stabiliserande och faslåsande effekter. Hälsa, känslor och lärande blir genom spårningen ytterligare sammanvävda aspekter vilket i avhandlingen förstås som en hälsofiering av skola där ett hälsofrämjande arbete ska vara del av hela skolan och riktas mot alla elever. Samtidigt spåras hur materiella, diskursiva och affektiva aktörer är delaktiga i händelser som inte går att förutse, bestämma eller kontrollera. Det formades händelser där texter, rum, manualer, spiraler, lappar, soffor och kroppar blev aktiva genom att koppla samman, beröra och producera hälsa. På så vis framträdde hur önskan om kontroll både är tillfällig och imaginär. Avslutningsvis konstrueras och diskuteras begreppet tekno-biopedagogik och hur det kan göra det möjligt att undersöka hur pedagogiska praktiker tillsammans med kroppar och materialiteter formar biopolitiska processer. Därutöver artikuleras en figuration av hälsa som omsorg med en utvidgad teoretisk diskussion om vad den skulle kunna innebära, dels sammankopplat med skolors hälsofrämjande arbete, dels sammankopplat med en forskningspraktik.