On Oral Health-Related Quality of Life in Swedish Young Adults

Sammanfattning: Unga vuxna i Sverige har vuxit upp med fri tandvård till och med det år de fyller 19 år och de upplever ofta en god munhälsa. Snabba samhällsförändringar har bl a medfört sämre ekonomi för många unga och detta kan ha påverkat deras tandvårdsbesök och deras prioriteringar vad gäller tandvård. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska unga vuxnas syn på tandvården, deras munhälsa och munhälsorelaterade livskvalitet (OHRQoL).Avhandlingen baseras på fyra studier. I Studie I undersöktes unga vuxnas syn på tandvården. Studie II undersökte och beskrev unga vuxnas syn på sin munhälsa och OHRQoL. I Studie III beskrevs och analyserades mätinstrument för OHRQoL ur ett folkhälsoperspektiv och i Studie IV beskrevs hur unga vuxna ser på tre mätinstrument för OHRQoL. I Studie I, Studie II och Studie IV samlades data in genom kvalitativa intervjuer. Urvalet var strategiskt i förhållande till ålder (21-29 år), kön (hälften kvinnor) och utbildning (gymnasienivå/mer). De flesta deltagarna i studierna besökte tandvården regelbundet. I Studie III gjordes sökningar i databasen PubMed för att finna mätinstrument för OHRQoL. Data i Studie I analyserades genom komparativ metod som är inspirerad av ”Grounded Theory”. I Studie II, Studie III och Studie IV genomfördes dataanalysen med kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visade att unga vuxna var nöjda med den tandvård de erhållit men att de hade speciella önskemål och krav på denna (Studie I). Unga vuxna beskrev sin munhälsa som god men angav trots det en mängd olika munhälsoproblem. Deras upplevda kontroll över sin OHRQoL var relaterad till deras syn på sin framtida munhälsa i relation till tidigare erfarenheter av tandvården och synen på sin egen munhälsa (Studie II).I Studie III genererade datasökningen 22 mätinstrument för OHRQoL. Mätinstrumenten analyserades utifrån deras teoretiska utgångspunkter och i relation till fyra principer för folkhälsoarbete (empowerment, medinflytande, holism, rättvisa). Aspekter av de fyra principerna återfanns i varierande grad hos alla mätinstrumenten varav de flesta hade sin utgångspunkt i sjukdomsinriktade teorier. I Studie IV framkom att de unga vuxnas upplevelse av sin egen munhälsa hade betydelse för deras syn på de tre undersökta mätinstrumenten för OHRQoL. Alla mätinstrumenten ansågs ha för- och nackdelar men bedömdes som ungefär likvärdiga.Konklusionen är att unga vuxnas OHRQoL är beroende av deras tidigare erfarenheter från tandvården och deras tidigare och nuvarande munhälsa samt i deras syn på sin framtida munhälsa. Principer för folkhälsoarbete uppfylldes i varierande grad i analyserade mätinstrument för OHRQoL och unga vuxna ansåg att mätinstrumenten var ungefär likvärdiga. Mätinstrumenten var i huvudsak sjukdomsinriktade. Det saknas ett speciellt instrument för att mäta unga vuxnas munhälsorelaterade livskvalitet.