Democracy Beyond the Ballot Box. Citizen Participation and Social Rights in Post-Transition Chile

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Vad betyder egentligen demokratisering för medborgaren i termer av möjligheter för deltagande i och inflytande över socio-politiska processer? Denna fråga står i centrum för föreliggande avhandling. Den våg av demokratiseringsprocesser som svept över utvecklingsvärlden under de senaste decennierna har medfört ökad frihet för miljontals människor och givit upphov till en rik akademisk litteratur. De flesta studier på området behandlar dock demokratins proceduriella aspekter som val och tenderar att analysera demokratiseringsprocessen utifrån den politiska elitens perspektiv. Genom att låta medborgarens perspektiv genomsyra avhandlingen syftar den till att bredda och komplettera existerande demokratiseringsstudier. Ett teoretiskt ramverk som grundas i normativ demokratiteori och en föreställning om demokrati som folkstyre utgör utgångspunkten för studiet av deltagandeprocesser och deras dynamik. Genom att låta denna föreställning av demokrati och dess två värden, politisk jämlikhet och folklig makt, vara fokus uppmärksammas att demokrati är en fråga om makt ? om vem som får säga vad, när och med vilka effekter. För att komma åt vem som inkluderas i deltagandeprocesser och huruvida deltagandet kan leda till inflytande ägnas särskild uppmärksamhet åt förhållandet mellan medborgare och stat, upphovet bakom deltagandeprocesserna samt hur deltagandet ser ut i praktiken. Empiriskt riktas intresset mot den chilenska demokratiseringsprocessen efter 1990 då demokratin återinfördes. Den centrala frågan rör möjligheterna för marginaliserade grupper att stärka sina sociala rättigheter, särskilt rätten till hälsa. Vilka processer gynnar dylikt inflytande? Vilka hinder och problem kan identifieras? Deltagandeprocesser som initierats från staten och från medborgarna själva (i civilsamhälleliga organisationer) undersöks för att urskilja likheter och skillnader i utformning och effekter. Avhandlingen visar att normativ demokratiteori och ett medborgarsperspektiv utgör viktiga komplement till existerande demokratiseringsstudier. Den illustrerar att medborgerligt deltagande är en i högsta grad politisk process som präglas av interaktion mellan de inblandade aktörerna och omgivande samhälleliga strukturer och normer och som kan utformas och genomföras på olika grunder och med olika mål. Det chilenska fallet visar att lovande deltagandeprocesser initierats, både från staten och medborgare. Generellt kan man dock säga att processer som initierats från staten präglas av en depolitiserad syn på deltagande vilken hindrar deltagandeprocesser från att verka som en kraft för strukturell social förändring. Medborgerliga initiativ som bygger på en rättighetssyn å andra sidan tenderar att utmana existerande samhälleliga normer och strukturer och kan verka som en kraft för att förstärka marginaliserade gruppers rätt till hälsa. Studien visar att detta är fallet speciellt när mobilisering kombineras med legala processer och en hög grad av synlighet i media. De möter dock viktiga hinder som behöver åtgärdas om den chilenska demokratin ska fördjupas, inklusive den dominerande synen på demokrati som elitstyre och en nyliberal utvecklingsmodell som erbjuder en begränsad syn på medborgarskap och är beroende av låga nivåer av politiserat medborgerligt deltagande.