Moderskonflikten i Lars Noréns åttiotalsdramatik
Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen presenterar ett närstudium av fjorton centrala pjäser skrivna av den svenske författaren Lars Norén (1944-) under perioden 1979-90. I centrum ställs frågan om den ouppklarade relationen till modern, i första hand hos de vuxna, vanligtvis redan in i medelåldern hunna barn som gestaltas i dessa pjäser. I den krisdrabbade intimsfär som Noréns huvudsakligen skildrar i sin åttiotalsdramatik, framträder en problematiskt tillspetsad modersdominans som ett centralt problem. Vad som framstår som ett kvävande modersförtryck och dess destruktiva konsekvenser och villkor orsakar en påtaglig och återkommande konflikt i dessa pjäser. Den destruktivt laddade känslomässiga laddningen i relationen till modersgestalterna analyseras på detta sätt såsom en primär psykologisk svårighet eller barriär, som gestaltas på olika sätt och ur olika perspektiv och ytterst visar sig beröra alla de karaktärer Norén skildrar. Noréns dramatexter studeras var och en för sig, med en huvudsaklig inriktning på det tematiska innehållet och utan hänsynstagande till specifika uppsättningar av pjäserna. Instruktiva synpunkter av den amerikanske existenspsykologen Rollo May (1909-94) presenteras som en grundläggande teoretisk fond för undersökningen. Inte minst Mays teori om ett typiskt sk. Oresteskomplex i familjesituationer med dominerande mödrar, diskuterad i hans bok Man´s Search for Himself från 1953, åberopas som en tematiskt illustrativ bakgrund för pjäsanalyserna. En viktig starpunkt är också en argumenterande översikt av tidigare forskning om Norén. Bl.a. tendensen hos tidigare forskare att reducera betydelsen av modersgestalternas centrala funktion, samt av den vardagsrealistiska grundimpulsen i många av Noréns åttiotalsdramer, tas här upp till kritisk omprövning. Orestes (1979) framträder som en prototyp för den familjekris Norén gestaltar i sina pjäser från det tidiga åttiotalet. Under denna period visar sig den destruktiva, om än i hög grad förtäckta, modersmakten på ett i grunden likartat sätt i Underjordens leende (1981), och i den berömda sk. restaurangtrilogin bestående av Natten är dagens mor (1982), Kaos är granne med Gud (1982) och Stillheten (1984). Mer indirekt skildras problematiken i parrelationstrilogin som konstitueras av Demoner (1982), Vilstolen (1982) och Nattvarden (1983). Här står inpräglingen eller den internaliserade föreställningen om hotfulla, allhärskande mödrar i centrum i tre liknande dramatiska tappningar. Den övergripande bilden av familjeband som kännetecknas av moderlig närvaro och faderlig frånvaro utforskas vidare i Noréns sena åttiotalspjäser, i en utveckling som i stigande grad också kastar ljus också över de tidigare mer gåtfullt gestaltade modersfigurerna. Från den brett upplagda återföreningspjäsen Hebriana (1987), och genom de klassiskt formbundna borgerliga kvartetterna som inkluderar Höst och vinter (1987) och Bobby Fischer bor i Pasadena (1988), med deras återkommande fokus på relationerna mellan ett åldrande föräldrapar och två medelålders barn, förblir moderskonflikten central. Till slut ställs moderns eget perspektiv definitivt i centrum i Den sista kvartetten (1989). Samtidigt utarbetas och diversifieras ytterligare den prekära uppgörelsen med en destruktiv psykologisk inprägling härstammande från modersrelationen, och blir kanske som mest explicit uttryckt i den åldrande Eugene O´Neills slutmonolog i Och ge oss skuggorna (1990). Rörelsen mot en direkt konfrontation med den undertryckta och outredda moderskonflikten är avhandlingens centrala ämne, och resultatet av undersökningen framstår huvudsakligen som en fördjupad insikt i och preciserad kunskap om denna viktiga smärtpunkt i Noréns åttiotalsdramatik. I ett avslutande kapitel diskuteras emellertid även den motsatta rörelse som narcissistiska tendenser stundtals tecknar hos Norén. Som ett försvarsbeteende med viktiga kopplingar till den problematiska modersrelationen studeras narcissismens starka närvaro i pjäserna Demoner, Nattvarden och Hebriana.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)