Psychosocial illness. Community, primary health care and individual perspectives

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Syftet med avhandlingsarbetet har varit att ge ökad kunskap om (1) psykosocial ohälsa i befolkningen, (2) prevalens och orsaker till psykosocial ohälsa bland patienter i primärvården, och (3) bland långtidssjukskrivna. Datainsamlingen inkluderar resultatet av en befolkningsenkät riktad till ett slumpmässigt urval av 13 000 personer (20-84 år), ett frågeformulär till samtliga allmänläkare anställda i tidigare Malmöhus läns landsting (N=199) samt djupintervjuer och psykologiska test med 30 långtidssjukskrivna (Känsla av sammanhang, KASAM och Karolinska Scales of Personality, KSP). Allmänläkarna bedömer att cirka en tredjedel av deras patienter i primärvården har problem som kan härledas till psykosociala faktorer. Allmänläkare med psykosocialt intresse såväl som kvinnliga allmänläkare bedömer generellt att en större andel patienter har problem som kan härledas till psykosociala faktorer. Smärta, trötthet och multipla symtom är de mest frekvent rapporterade besvären och ensamhet, familjeproblematik och konflikter på arbetsplatsen de mest frekventa psykosociala problemen. En majoritet av allmänläkarna anser att läkarutbildningen inte gav tillräckligt adekvata kunskaper om psykologiska och psykosociala faktorers betydelse för hälsan. En tredjedel av allmänläkarna anser att deras nuvarande kunskaper och erfarenheter inte är tillräckligt tillfredsställande för att ge patienter med psykosociala problem adekvat hjälp. Majoriteten av respondenterna i befolkningsstudien bedömer att deras hälsa och livssituation är tillfredsställande. Hälsa och levnadsförhållanden är emellertid ojämlikt fördelad mellan olika grupper. Högriskgrupper med dålig hälsa och psykosocial problematik inkluderar långtidssjukskrivna, såväl som arbetslösa, kvinnor, invandrare, ensamstående, lågutbildade, arbetare och jordbrukare. Samma högriskgrupper är överrepresenterade när det gäller nästan samtliga variabler i studien. Patienter i primärvården rapporterar dock fler symtom och psykosociala problem än övriga respondenter i befolkningsstudien. De trettio långtidssjukskrivna rapporterar att de varit utsatta för olika påfrestningar och två tredjedelar av dem har haft en besvärlig uppväxt. Två tredjedelar är lågutbildade, hälften saknar yrkesutbildning och en femtedel är arbetslösa. En tredjedel av den totala undersökningsgruppen är en psykosocialt särskilt utsatt grupp med en mul-tiproblematisk situation, såväl under uppväxten som i den aktuella livssituationen. Denna undergrupp har signifikant lägre KASAM i jämförelse med de övriga samt högre somatisk ångest, muskulär spänning, psykasteni och lägre socialisationsbenägenhet i enlighet med KSP. Känsla av sammanhang sjunker signifikant över tid vid en uppföljning efter sex år.