Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Varje vecka firar ett stort antal människor gudstjänst i Svenska kyrkan. Vid varje enskild gudstjänst bildas en sorts gemenskap. Men vad är egentligen en gudstjänstgemenskap, hur kan den förstås sociologiskt och teologiskt, vilken ställning har den i Svenska kyrkan och vilken ställning borde den ha? Gudstjänstgemenskaper i Svenska kyrkan i dag kan beskrivas som öppna, isolerade intressegemenskaper utan formell ställning. Utifrån konstaterandet att det moderna samhället präglas av både individualisering och behov av gemenskap argumenterar jag för öppenhet och varaktighet som viktiga kännetecken för gudstjänstgemenskaper i samtiden. Jag konstruerar också fyra teoretiska grundformer för gudstjänstgemenskap: tillfällig, ledig, stabil och sluten. Därefter studerar jag gudstjänstgemenskapens ställning i svensk kyrkouppfattning under 1900-talet och det begynnande 2000-talet. Analysen visar att svensk kyrkodebatt kontinuerligt och i ökande grad lider av att företeelsen gudstjänstgemenskap inte differentieras. I stället har gudstjänstgemenskap förutsatts vara sluten gemenskap, vilket har skapat ett motstånd mot att synliggöra gemenskapsaspekten i den teoretiska kyrkouppfattningen. Med denna slutsats går avhandlingen in i en mer konstruktiv fas. I kritisk dialog med svensk kyrkouppfattning formulerar jag sex kärnvärden och visar möjligheten att med hjälp av dessa, samt i dialog med utvalda icke-svenska teologer, konstruera en kyrkouppfattning med gudstjänstgemenskapen som nav. Till sist visar jag på några tänkbara konsekvenser av diskussionen, som skulle innebära att gudstjänstgemenskapen fick en tydligare identitet och ställning i Svenska kyrkan.