På gränsen till fattigvård En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbidrag

Sammanfattning: Denna avhandling fokuserar förändringar inom den arbetsmarknadspolitik som erbjuds arbetslösa socialbidragstagare mellan 1989 och 2002 i Sverige. Denna förändring beskrivs som en process där kommunerna tar allt mer ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Denna grupp arbetslösa kategoriseras som en speciellt problematisk grupp och hänvisas till kommunerna. Detta sker utan tydliga lagändringar och policy beslut och i konflikt med de regleringsbrev som staten ger Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). I denna process har ansvaret "sipprat" ner till kommunerna.

Den process som beskrivs och analyseras i denna avhandling är en process som visar hur arbetslösa socialbidragstagare allt mer blir ett kommunalt ansvar. Detta innebär bl.a. att de arbetslösa får fortsätta att leva på socialbidrag. Gränsen mellan stat och kommun har förändrats mellan 1989 och 2002. Kategorier av arbetslösa som tillskrivs stora hinder att etablera sig på arbetsmarknaden hänvisas till kommunerna. För de arbetslösa som är etablerade inom arbetslöshetsförsäkringen, och inte behöver socialbidrag, sker inga genomgripande institutionella förändringar. Detta handlar till syvene och sist om makt. Medan arbetarrörelsen bevakar intresset för de arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen har socialbidragstagarna få eller inga som tillvara tar deras intressen. Arbetslösa socialbidragstagare hänvisas till kommunala system, där det finns tydliga karaktärsdrag kvar från fattigvården. De erbjuds en arbetsmarknadspolitik som på flera väsentliga punkter skiljer sig från den arbetsmarknadspolitik som är en del av den svenska välfärdsstaten. De erbjuds en arbetsmarknadspolitik som är på gränsen till fattigvård.