Vilhelm Moberg tar ställning. En studie av hans journalistik och tidsaktuella diktning

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Journalistiken var genom alla år en vital del av Vilhelm Mobergs gärning, men den utgör en del av hans författarskap som inte tidigare ägnats en separat vetenskaplig studie. Avhandlingens syfte är att genom en studie av ett tidigare förbisett material bidra till att ge en fördjupad bild av ett centralt svenskt författarskap. Avhandlingen belyser Mobergs opinionsbildande författarskap och placerar in texterna i sitt samtida sammanhang. I avhandlingen lyfts åtskilliga hittills bortglömda texter fram, bland annat tidningsartiklar, föredragsmanus och brev. En viktig utgångspunkt för studien är att själva ställningstagandet var essentiellt i Mobergs skrivande gärning. En annan utgångspunkt är att hans texter, oavsett genre, utgör ett continuum, där samma teman och frågeställningar återkommer, i olika skepnad, och med många förbindelselänkar verken emellan. De olika texterna är i hög grad varandras förutsättningar. De olika uttrycksformerna han gjorde bruk av fungerade som parallella led i hans opinionsbildande strategier. En studie av opinionsbildaren Moberg måste omfatta polemiska samtidskommentarer oavsett deras genretillhörighet. Moberg gjorde ingen sträng åtskillnad mellan de olika texttyper han arbetade med. En snäv syn på litteraturbegreppet låg inte för honom. De olika genrerna befruktade varandra i hans författarskap. Någon förteckning över Mobergs tidningsartiklar har inte tidigare funnits, varför en del av arbetet har bestått i att söka finna så många som möjligt av hans inlägg. I avhandlingen diskuteras åtskilliga av dessa texter, med tonvikten lagd på perioden 1939-1962. Avhandlingen belyser nya sidor av verk som Rid i natt!, Det gamla riket, Domaren och Sagoprinsen. Flera av Mobergs viktiga, men idag bortglömda, stridsskrifter diskuteras, som Sanningen kryper fram, Fallet Krukmakaregatan, Komplotterna och den fortfarande outgivna ?Natten till den 13 mars?. Mobergs tämligen okända medarbetarskap som veckotidningskrönikör belyses. Därtill lyfts hans verksamhet som föredragshållare fram. En övergripande tolkningsmetod vid analyserna är retoriken. Genom att lyfta fram persuasiva drag i texterna synliggör avhandlingen deras opinionsbildande karaktär, diskuterar deras teman och strukturer samt belyser hur stoffet stilistiskt tas till vara. Moberg var inte skolad i klassisk retorik, men tog intryck av den talekonst han mötte genom folkrörelserna. Han ägde ett vitalt intresse för opinionsbildning och gjorde oupphörligen försök att komma till tals i samtidsdebatten. Han hade en uttalad föresats att försöka väcka svenska folket till nya insikter och ägde en särpräglad förmåga att skapa uppmärksamhet kring sina ställningstaganden.