Regulation of the exocrine pancreas in growing pigs, with special emphasis on entero-pancreatic reflexes

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Bukspottkörteln (pankreas) består av en exocrin och en endocrin del. Den exocrina delen som studerats i denna avhandling innerhåller acinarceller som producerar bukspott innehållande matsmältningsenzymer. Dessa enzymer spjälkar proteiner, kolhydrater och fetter som finns i födan, till sina mindre beståndsdelar aminosyror, monosackarider och fettsyror. Efter sekretion av bukspott till tunntarmens övre del (duodenum) sker spjälningen, varefter nedbrytningsprodukterna kan absorberas av tarmslemhinnan. När födan når duodenum stimulerar den frisläppning av ett hormon, cholecystokinin (CCK), från körtelceller (I-celler) som finns i duodenums slemhinna. CCK stimulerar enzymsekretionen från exocrina pankreas genom att binda till CCK-A och CCK-B receptorer. Reglering av enzymsekretionen från pankreas hos råtta är välstuderad. Acinar cellerna med CCK-A receptorer, aktiveras till enzymfrisättning efter CCK bindning. CCK kan även utöva sin verkan indirekt genom att binda in till receptorer på nerver som når pankreas. CCK har således en hormonell och en nervös medierad verkningsmekanism som samverkar och stimulerar pankreas att frisätta enzymer. Regleringen av pankreas hos gris är inte lika välstuderad och CCKs betydelse härvidlag är ifrågasatt, eftersom CCK receptorer saknas på acinar cellerna hos gris. Vid intravenös administrering av CCK krävs betydligt högre doser jämfört med naturligt förekommande CCK nivåer i blodet efter måltid. I Arbete I och II studeras CCK och CCK receptorers betydelse för pankreas sekretion av enzymer samt var CCK receptorerna är belägna. I dessa studier påvisades att CCK har betydelse för sekretion av enzymer från pankreas. Sekretionen stimuleras via en entero-pankreatisk reflex efter aktivering av CCK-B receptorer belägna i duodenum. I arbete III studeras betydelsen av fettsyrors längd och sammansättning för foderstimulerad frisättning av enzymer från pankreas. Resultaten visade att vätskevolymen var lägre hos grisar som fick olivolja direkt till duodenum. Utsöndringen av enzymet colipas var högre hos grisar som fått kokosnötolja direkt till duodenum. I arbete IV studeras möjligheten att påskynda mognaden av och därmed enzymfrisättning från pankreas hos diande griskultingar. Detta för att övervinna de problem som uppkommer vid abrupt avvänjning. I dessa studier kunde vi påvisa en ökad enzymfrisättning efter stimulering med CCK hos grisar som matats med lectiner från kidney bönor.