Delad gemenskap : Identitet och institutionellt tänkande i ett multietniskt servicehus

Sammanfattning: Avhandlingen bygger på en studie av ett servicehus med en mångetnisk sammansättning vad avser servicehusets hyresgäster och personalgrupper. Studiens tyngdpunkt ligger på hur denna etniska mångfald avspeglar sig i servicehusets sociala praktik. Syftet är att visahur individers identitet produceras och reproduceras inom ramen för denna praktik samt att visa när var och hur en viss identitet framträder. Analyserna är grundade i ett etnografiskt fältarbete, kombinerat med olika typer av intervjuer, i en av servicehusets personalgrupper och bland en grupp spanskspriliga hyresgäster med ursprung i Latinamerika och Spanien. Denna grupp har konstruerats på basis av individernas språkliga bakgrund (spanskan). Hur denna konstruktion går till och vilka konsekvenser den har, ägnas särskilt stort intresse i avhandlingen.Studiens fokus är på den sociala praktiken som en arena för hemtjänstinstitutionens planering och organisering av omsorg för äldre och etnisk eller socio-kulturell mångfald samt individers interaktioner på denna arena. I analysen visas hur en institutionell typifiering av det institutionella handlingsområdet förmedlas i aktörernas roller och rollutövande - det institutionella tänkandet. I detta tänkande genereras en spansktalande identitet som är kontextualiserad till den sociala praktikens grundläggande premisser: att som myndighetsrepresentant tillhandahålla ett skyddsnät för hyresgästerna. Denna identitet tonas fram i interaktionssituationer där invandrarnas bakgrunder ges betydelse av institutionens eller gruppens representanter. I dessa situationer organiseras interaktioner mellan olika sociala kategorier på basis av de -språkliga gränserna. De spanskspråkigas responser på denna organisation kan tolkas som ett identitetsarbete i vilket gruppen samlas visavi hemtjänstinstitutionen och får den att framstå som homogen och som grundad i en essentiell kulturell eller etnisk gemenskap. Identitetsprocessen framstår utifrån denna synvinkel som spiralformad dialektik mellan social struktur och subjekt uttryckt i en diskursiv praktik.De individer som tillskrivs denna spansktalande identitet deltar i de flesta fall också i t ex latinamerikanska sammanhang. Beroende på vilken situationsdefinition som görs relevant kan en och samma individ skifta identitet mellan olika sammanhang. Identiteten som spansktalande i servicehuset är inte bara ett resultat av ett institutionellt tänkande ochindividers responser på detta, utan också en dynamisk interaktion mellan två sociala strukturer: en struktur som utgörs av hemtjänstinstitutionen och en som utgörs av det latinamerikanska exilsammanhanget I mötet mellan dessa båda skapas ett socialt utrymme för mellanhänder, vars uppgifter blir att förmedla kontaktema mellan dessa båda strukturer.Analysen visar att identitet är ett situationellt fenomen. Den visar också att etniskliknande identiteter - i denna kontext konstruerade utifrån språklig gemenskap - kan uppstå som effekter av t ex institutioners pragmatiska organiserande av social och kulturell mångfald.