Performance and Implementation Aspects of Nonlinear Filtering

Sammanfattning: I många fall är det viktigt att kunna få ut så mycket och så bra information som möjligt ur tillgängliga mätningar. Att utvinna information om till exempel position och hastighet hos ett flygplan kallas för filtrering. I det här fallet är positionen och hastigheten exempel på tillstånd hos flygplanet, som i sin tur är ett system. Ett typiskt exempel på problem av den här typen är olika övervakningssystem, men samma behov blir allt vanligare även i vanliga konsumentprodukter som mobiltelefoner (som talar om var telefonen är), navigationshjälpmedel i bilar och för att placera upplevelseförhöjande grafik i filmer och TV -program. Ett standardverktyg som används för att extrahera den information som behövs är olineär filtrering. Speciellt vanliga är metoderna i positionerings-, navigations- och målföljningstillämpningar. Den här avhandlingen går in på djupet på olika frågeställningar som har med olineär filtrering att göra:' Hur utvärderar man hur bra ett filter eller en detektor fungerar?' Vad skiljer olika metoder åt och vad betyder det för deras egenskaper?' Hur programmerar man de datorer som används för att utvinna informationen?Det mått som oftast används för att tala om hur effektivt ett filter fungerar är RMSE (root mean square error), som i princip är ett mått på hur långt ifrån det korrekta tillståndet man i medel kan förvänta sig att den skattning man får är. En fördel med att använda RMSE som mått är att det begränsas av Cramér-Raos undre gräns (CRLB). Avhandlingen presenterar metoder för att bestämma vilken betydelse olika brusfördelningar har för CRLB. Brus är de störningar och fel som alltid förekommer när man mäter eller försöker beskriva ett beteende, och en brusfördelning är en statistisk beskrivning av hur bruset beter sig. Studien av CRLB leder fram till en analys av intrinsic accuracy (IA), den inneboende noggrannheten i brus. För lineära system får man rättframma resultat som kan användas för att bestämma om de mål som satts upp kan uppnås eller inte. Samma metod kan också användas för att indikera om olineära metoder som partikelfiltret kan förväntas ge bättre resultat än lineära metoder som kalmanfiltret. Motsvarande metoder som är baserade på IA kan även användas för att utvärdera detektionsalgoritmer. Sådana algoritmer används för att upptäcka fel eller förändringar i ett system.När man använder sig av RMSE för att utvärdera filtreringsalgoritmer fångar man upp en aspekt av filtreringsresultatet, men samtidigt finns många andra egenskaper som kan vara intressanta. Simuleringar i avhandlingen visar att även om två olika filtreringsmetoder ger samma prestanda med avseende på RMSE så kan de tillståndsfördelningar deproducerar skilja sig väldigt mycket åt beroende på vilket brus det studerade systemet utsätts för. Dessa skillnader kan vara betydelsefulla i vissa fall. Som ett alternativ till RMSE används därför här kullbackdivergensen som tydligt visar på bristerna med att bara förlita sig på RMSE-analyser. Kullbackdivergensen är ett statistiskt mått på hur mycket två fördelningar skiljer sig åt.Två filtreringsalgoritmer har analyserats mer i detalj: det rao-blackwelliserade partikelfiltret (RBPF) och den metod som kallas unscented Kalman filter (UKF). Analysen av RBPF leder fram till ett nytt sätt att presentera algoritmen som gör den lättare att använda i ett datorprogram. Dessutom kan den nya presentationen ge bättre förståelse för hur algoritmen fungerar. I undersökningen av UKF ligger fokus på den underliggande så kallade unscented transformation som används för att beskriva vad som händer med en brusfördelning när man transformerar den, till exempel genom en mätning. Resultatet består av ett antal simuleringsstudier som visar på de olika metodernas beteenden. Ett annat resultat är en jämförelse mellan UT och Gauss approximationsformel av första och andra ordningen.Den här avhandlingen beskriver även en parallell implementation av ett partikelfilter samt ett objektorienterat ramverk för filtrering i programmeringsspråket C ++. Partikelfiltret har implementerats på ett grafikkort. Ett grafikkort är ett exempel på billig hårdvara som sitter i de flesta moderna datorer och mest används för datorspel. Det används därför sällan till sin fulla potential. Ett parallellt partikelfilter, det vill säga ett program som kör flera delar av partikelfiltret samtidigt, öppnar upp för nya tillämpningar där snabbhet och bra prestanda är viktigt. Det objektorienterade ramverket för filtrering uppnår den flexibilitet och prestanda som behövs för storskaliga Monte-Carlo-simuleringar med hjälp av modern mjukvarudesign. Ramverket kan också göra det enklare att gå från en prototyp av ett signalbehandlingssystem till en slutgiltig produkt.