Ta plats eller få plats? : studier av marginaliserade människors förändrade vardagsliv

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Syftet är att studera och analysera processer vars mål är att förändra vardagen för två marginaliserade grupper, så att de i större utsträckning blir delaktiga i samhället. De två undersökta grupperna är manliga unga narkomaner och äldre utvecklingsstörda. Avhandlingen består av tre geografiska perspektiv: 1) det tidsgeografiska synsättet, 2) känslan för platsen och 3) socialgeografiska teorier om hur marginalisering påverkar människors möjlighet att ta plats. Genom att kombinera dessa tre perspektiv är tanken att förståelsen för sambandet mellan vardagslivets förutsättningar och människors möjligheter att ta plats skall öka. I analysen av det empiriska materialet är de tidsgeografiska begreppen projekt, restriktioner och prismor viktiga. Känsla för plats innebär att människors upplevelse och förståelse av platser fokuseras. Våra minnesbilder och tidigare erfarenheter av platser, positiva eller negativa, är ofta utgångspunkten för vår upplevelse när vi etablerar oss på nya platser. Att förstå hur sociala relationer fungerar blir särskilt viktigt för de grupper jag undersöker, för att förstå hur de upplever och använder platser. Människor har ett behov av att markera vilka människor de identifierar sig med. Genom att avskärma sig från grupper som upplevs som skrämmande stärks också identiteten till den grupp man tillhör. Genom både fysiska och/eller symboliska markeringar på platser tydliggörs vad det är för plats eller vem platsen är/inte är till för. Narkomanernas förändringsprocess är indelad i fyra faser: Manlig aktiv narkoman, Narkoman på behandlingshem, (Nykter) narkoman i eftervården, och Nykter narkoman eller narkoman efter eftervården. De utvecklingsstördas förändring är indelad i tre faser: Institutionslivet, Uppbrottet från institutionen och Samhällslivet. Den insamlade empirin redovisas i varje fas under samma rubriker i samma ordning. Dessa rubriker utgörs av följande begrepp och infallsvinklar: dagliga rutiner, restriktioner, projekt och aktiviteter, skuggeffekter, rörelsemönster, känslan för platsen, sociala relationer och marginalisering. Den nyktre narkomanen försöker att ta plats på ett nytt sätt. För att klara av detta krävs att han hela tiden är medveten om sin kapacitetsbegränsning och kompenserar detta genom att upprätta nya kopplingar till nya människor och till nya sysselsättningar. De utvecklingsstörda har fått nya platser att vara på. Några har fått mer makt att bestämma över delar av sitt vardagsliv. Utemiljön innehåller flera nya restriktioner beroende på t.ex. hur människor i omgivningen reagerar och på trafikmiljön. Insikten om olika människors möjligheter och förutsättningar ger ökade möjligheter att förstå deras unika sammanhang. Tillsammans med mer generell kunskap om grupper och kategorier visar jag på betydelsen av att vara placerad i en grupp. Här tydliggörs vilka konsekvenser detta kan få för individerna, deras möjlighet att få lov att leva sina vardagsliv mitt i samhället och vilka möjligheter de har att få ta plats.