Synthesis of Polyhydroxylated Surfactants : Comparison of Surfactant Stereoisomers and Investigation of Haemolytic Activity

Detta är en avhandling från Stockholm : KTH

Sammanfattning: I den här avhandlingen har vi studerat hur man kan göra nya tensider. En tensid är en speciell molekyl som har förmågan att lösa sig i både vatten och olja.Man kan göra följande experiment hemma: Fyll en glasburk till hälften med vatten och tillsätt en droppe matolja. Oljan bildar en droppe ovanpå vattnet, därför att vatten och olja inte är blandbara. Vatten är polärt och olja är opolärt. Om man rör om med en sked kommer oljedroppen förvisso att dela upp sig i mindre droppar, men så snart man slutar att röra kommer dessa att lägga sig på vattenytan igen. Sätt nu en droppe diskmedel till blandningen och rör om. Nu sprider sig oljedropparna mycket bättre i vattnet, och de lägger sig heller inte på vattenytan lika fort när man slutar att röra. Det här beror på att diskmedel innehåller en tensid, som har en polär och en opolär del. Den polära delen passar ihop med det polära vattnet, medan den opolära delen passar ihop med den opolära oljan. På så vis kan tensiden hjälpa till att lösa upp opolära ämnen i polära vätskor.Den aktiva delen av ett läkemedel består ofta av opolära ämnen, vilka inte löser sig i polära vätskor såsom vatten. Eftersom kroppen består till stor del av vatten måste man ändå försöka få läkemedlet vattenlösligt, för att möjliggöra transport via blodet till problemområdet. Det kan man uppnå genom att tillsätta tensider. Om läkemedel-tensidblandningen ska ges till djur eller människor får inte tensiden orsaka någon skada i kroppen.Vi har försökt framställa tensider som ska kunna användas för att just lösa läkemedel i vatten. För att kunna framställa nya tensider måste man ha kunskap i organisk syntes. Det betyder att man måste veta hur man från små intermediat (”byggstenar”) successivt kan bygga upp nya molekyler som har de önskvärda egenskaperna. Genom olika typer av organisk syntes har vi byggt upp tre nya tensidtyper, vars egenskaper vi studerat med olika mätningar. Ingen av dessa tensider lämpade sig som tillsats till läkemedel, men vårt arbete har givit mycket ny kunskap om hur framtida tensidmolkyler kan tillverkas och vilka egenskaper de får.

  HÄR KAN DU HÄMTA AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)