Epistemisk drift : Genbegreppets rörelser i några av forskningens och undervisningens texter i biologi

Sammanfattning: Det övergripande syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för relationen mellan den kunskap som tas fram i forskning i biologi och den kunskap som det sedan undervisas om, i kurser på universitetet. Arbetet i denna uppsats är begränsat till den del av forskning och undervisning som är inriktad mot användningen av vetenskapliga begrepp i texter, och vilka innebörder användningarna leder till. Arbetet baseras på två studier.I den första studien visas att i en enda, mycket använd lärobok i biologi, kan man finna (åtminstone) fem olika innebörder av hur genbegreppet används. Det som är intressant är att dessa olika innebörder kan knytas till framväxten av olika biologiska discipliner. Det kan tyckas självklart när man ser det som resultat, men faktum är att genbegreppet inte framskrivs som kontextberoende. Detta borde i sin tur leda till att förståelsen av genbegreppet försvåras, eftersom betydelsen varierar med sammanhanget och dessutom kan olika innebörder blandas i ett och samma sammanhang. De lärandeproblem som tidigare studier har visat på, kan bland annat ha sin grund i ett innehållsproblem. Det vill säga, innehållet i sig är vagt och otydligt.I den andra studien baseras analysen på en fallstudie av användningen av genbegreppet i fem vetenskapliga artiklar. Olika innebörder av genbegreppet återfinns på samma sätt som den tidigare studien gjort gällande för en lärobok i biologi.  Men även nya kategorier beskrivs. I läroboken kunde de olika innebörderna knytas till olika subdiscipliner. I de vetenskapliga artiklarna knyts de nya kategorierna snarare till olika kunskapsprojekt. Genen och genbegreppet fyller olika funktioner i relation till forskningsproblemen, frågorna och metoderna. Man kan säga att olika aspekter av genen används i olika kunskapsprojekt. Men kategorierna används inte renodlat. Både de tidigare kategoriserade innebörderna och nya kategorier används. Blandningen föreslås bero på att kunskaper om gener inte försvinner, utan lever vidare och används sida vid sida med nyutvecklad kunskap, vilket leder till att genbegreppet är utsatt för en epistemisk drift.Transformationen av innehåll mellan forskningstexten och lärobokstexten, diskuteras sedan utifrån resultaten i studie ett och studie 2 i termer av rekontextualisering. När innehållet ”transformeras” till läroboken, finns variationerna av genbegreppet kvar, men inte det vetenskapliga sammanhanget i form av frågor och metoder. De olika sätten att veta om gener förekommer blandat i forskningstexterna, men forskarna föreslås kunna använda sin disciplinbaserade kunskap till att utläsa sambanden. Det kan betyda att det som framstår som luddigt, blandat och oklart för en utomstående, inte är det för en fackman som befinner sig i den aktuella praktiken.