Skolbarnets fostran Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962

Sammanfattning: I centrum för avhandlingen står den konflikt om skolagan som aktualiserades när det svenska skolväsendet skulle stöpas om till en enhetsskola. Undersökningsperioden är 1946-1962. Det övergripande syftet har varit att analysera denna konflikts upprinnelse, utveckling och följder i relation till skolans fostransuppdrag och barndomens innebörder.Med utgångspunkt i detta syfte har dels har det formella skolpolitiska spelet kring enhetsskolan och skolans fostransuppdrag beskrivits, dels har ett antal centrala texter som producerades i denna process analyserats. Teoretiskt och metodiskt har undersökningen knutit an till ett diskursanalytiskt förhållningssätt där frågor om makt och styrning är centrala. I diskussionen om skolans fostransuppdrag framträdde olika diskurser som på vissa punkter stod i skarp opposition mot varandra. Vid en närmare granskning av denna konflikt har diskursernas olika möjlighetsvillkor undersökts, i betydelsen deras historiska och samhälleliga förutsättningar och deras inre logiker; och de centrala ord, begrepp och metaforer som har utgjort diskursernas centrala element har kunnat ringas in.De två maktteoretiska begreppen styrningsrationalitet och hegemoni har utgjort de primära analytiska redskapen. Med hjälp av styrningsrationalitetsbegreppet har de målsättningar, inställningar och problem som har varit knutna till hanteringen av barnen under perioden åskådliggjorts. De olika antaganden om barnet som den fostrande verksamheten har vilat på, kunskaperna och vetenskaperna som har legat till grund för den, teknikerna som har ansetts nödvändiga samt det subjekt som utgjort målet för olika fostrande åtgärder har analyserats och diskuterats. Med hjälp av hegemonibegreppet har kampen om skolbarnets fostran under perioden kunnat förstås och fostransdiskussionens konsekvenser för hur den nya skolans fostrande målsättningar formulerades och kom till uttryck i grundskolans formativa dokument.