Management trainee - möten med förhinder

Sammanfattning: Avhandlingen är en etnografisk studie byggande på deltagande observation av ett litet antal nyutexaminerade civilekonomer som genomgår ett årslångt management traineeprogram i ett stort svenskt företag. Syftet är att beskriva komplexiteten i en sekundär socialisationsprocess där organisationskulturer externaliseras och internaliseras och individuell självidentitet utvecklas hos blivande ledare i organisationer samt utveckla teori om detta. Den detaljerade etnografiska beskrivningen berör inträdet i en organisation, kallad Distro, traineernas möten med befintliga organisationskulturer och då specifikt en organisationsövergripande, officiell kultur och därmed förknippade berättelser, med golvets kulturer och en ledarkultur och därmed förknippad utveckling av självidentitet hos traineerna. Den etnografiska beskrivningen, som kontinuerligt varvas med sociologisk/socialpsykologisk analys, tar sin början vid rekryteringen till traineeprogrammet. Vidare beskrivs den första tiden i organisationen och mötet med olika delkulturer och berättelser om organisationen och dess medlemmar som traineerna mötte och fick förhålla sig till. Relationen mellan hem och arbete, liksom traineernas relationer till olika artefakter och objekt som dels var inslag i närmast officiella transitionsriter, liksom mer personliga övergångar beskrivs sedan. Inträdet i en formell chefsposition och glappet mellan formell position, självidentitet och social identitet, liksom hanterandet av detta beskrivs sedan. Mötet med mörkare sidor av livet i organisationen Distro beskrivs därefter. Dessa innefattar disciplinering, hot, ostrakicering, men också motstånd mot detta i form av utveckling av hemliga nätverk. Även detta måste traineerna hantera. I det studerade fallet ledde förhållandena till motstånd och ett försök till revolution, men också utvecklingen av individuella distanseringspraktiker gentemot högre chefer i organisationen. Mot bakgrund av de beskrivningar som gjorts i de sex beskrivande kapitlen, sammanfattas sedan dels Distros officiella kultur och dels den ledarkultur som existerade i organisationen. Partialiteten i internaliseringen av kulturerna, handlandet i kontrast mot aspekter av ledarkulturen betonas och den stora komplexiteten i transitions- och socialisationsprocesserna i det studerade fallet påvisas. Ett försök görs att förstå denna komplexitet genom att se det som ett motstridigheternas eller relationernas rum. En mängd förhållanden, krav, strukturer, möjligheter, värden och praktiker i relation till varandra formar en sorts gränszon, en zon för reflektion som också utgör grund för utveckling, rörelse och handling. Denna gränszon utgörs av vad som benämns som mellanrum. Mellanrum är ett underliggande tema som återfinns i avhandlingens beskrivande kapitel. På samma gång som detta mellanrum möjliggör lärande och utveckling av såväl individ som, i förlängningen, organisation kan det vara hindrande, sett till individens eller gruppens objektiva karriär. Det gäller därvidlag för individen eller gruppen som hamnar i mellanrummet att söka överföra ett intryck av att detta mellanrum inte existerar. I avhandlingens sista kapitel konstateras att det finns tecken på en pågående professionaliseringsprocess, där chefsprofessionen mejslas ut och där införandet av management traineeprogram kan ses som en del i processen. Problematiken i detta diskuteras, framför allt mot bakgrund av den mycket starka kontextavhängighet vad gäller individens utveckling till chef som påvisas. Ett antal förhållanden ligger dessutom till grund för en spekulation om att management traineeutbildningar i den form och inom de sektorer där de huvudsakligen ursprungligen utvecklats och genomförts, kan komma att minska i betydelse. De är en modern institution som möter delvis postmoderna värderingar i de elitgrupper varifrån deltagarna oftast rekryteras.