Individualiseringens villkor: Unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande

Sammanfattning: Syftet med föreliggande avhandling är dubbelt. Dels försöker avhandlingen att lämna ett bidrag till diskussionen om individualiseringstesen och relatera denna diskussion till en kritisk realistisk ontologi, dels har syftet varit att öka kunskapen för unga vuxnas livsvillkor och förhållningssätt till arbete och självförverkligande, mot bakgrund av ovanstående teoretiska referensram där Margaret Archers begrepp internal conversation och modes of reflexivity spelar en avgörande roll. De generaliseringar som har gjorts är i första hand teoretiska. Studiens design och empiriska underlag har inte tillåtit några empiriska generaliseringar. Avhandlingen har, mot bakgrund av en serie biografiskt orienterade intervjuer, lyft fram ett antal exempel på unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. Slutsatsen är att dessa föreställningar och reflexiva förhållningssätt har starka kopplingar till de strukturella villkor som omgärdar individen. Analysen har utmynnat i tre reflexiva förhållningssätt – ambivalens, autonomi och motstånd – som speglar unga vuxnas försök att hantera relationen mellan arbete, självförverkligande och de resurser man har till förfogande. Mot denna bakgrund har avhandlingen argumenterat för att individualisering är en effekt av förändrade kontextuella villkor, inte en orsak i sig. I anslutning till Margaret Archer argumenterat avhandlingen för att detta får konsekvenser för unga vuxna. Slutsatsen är, att förändrade kontextuella villkor tvingar individen att förhålla sig reflexivt till sig själv och sin omvärld. Det finns också en stark koppling mellan unga vuxnas reflexiva förhållningssätt och den sociala miljö som de lever i. För att förstå unga vuxnas livsvillkor måste relationen mellan unga vuxnas psykobiografi och den sociala omgivning som de lever i studeras och relateras till de övergripande strukturella förändringar som äger rum i samhället. I synnerhet är detta viktigt i en tid när självförtroende och den individuella förmågan att navigera mellan olika val och möjligheter utgör en allt mer avgörande selekterande mekanism. Reflexiva förhållningssätt är emergenta, men de etableras alltid i relation till de resurser individen bär med sig. Dessa resurser utvecklas inom ramen för de olika, men i praktiken sammanflätade, sociala domäner, inom vilka individen lever sitt liv.