Digitala speglar : föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder

Detta är en avhandling från Umeå : Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå

Sammanfattning: Syftet med avhandlingen är att undersöka visualiserade föreställningar om bildläraryrket vid Lärarutbildningen genom att analysera hur bildlärarstudenter i digital bild gestaltar sig som lärare, samt betydelser av kön i dessa bilder. Bilderna har analyserats diskursivt för att söka svar på frågorna: Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder? Vilka betydelser av kön visualiseras? Vilka visuella grepp har bildmakarna använt? Hur kan man förstå de val studenterna gjort? Det empiriska materialet består av femtionio bilder, gjorda av fyrtiofem kvinnor och fjorton män. Bilderna producerades av bildlärarstudenter vid Institutionen för estetiska ämnen, Lärarutbildningen, Umeå universitet under en kurs i digital bildbehandling under åren 2000–2002. Samtliga har gett sitt godkännande att delta i studien. Avhandlingen består av två metodologiska linjer som båda bygger på bilder, dels bildskapande som pedagogisk metod, dels bildanalys som vetenskaplig metod. Bildskapande som pedagogisk metod baserar sig till stor del på den engelska fotografen Jo Spence arbeten. Bilderna antas då utgöra en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen samt att de gestaltar föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. I bildanalyserna har de individuella gestaltningarna betraktats som en repertoar av möjliga positioner vid lärarutbildningen som studenterna kan representera sig i. Bilderna har därför analyserats som utsagor inom den kontexten. I tolkningar har sedan en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts. Collaget och montaget har övervägande utgjort bildernas tekniska grund och i de skapade bildrummen förekommer flertalet gestaltande grepp som intertextuella referenser till genrer inom konstvärlden och populärkulturen, allt från kanoniserade konstverk till filmer, fantasy och reklam, multipla jag, värdeperspektiv, primär- och sekundärbilder och att man satt samman olika bildkvaliteter och därmed skapat olika fiktionsgrader i bildrummen. Bilderna har delats upp i två kategorier. ”Professionen i centrum för uppdraget” gestaltar en lärare tillsammans med andra människor i en social situation vilken refererar till en yrkestradition. ”Personligheten i centrum för uppdraget” lyfter fram den gestaltades personlighet eller att andra aspekter kan rymmas i lärarrollen. Här visualiseras ideala figurer, motstånd och en intimisering av skolans praktik. För samtliga bilder finns ett genomgående tema, att skriva in lärargestalten i ämnet bild eller konst- och populärkulturen. Ämnestillhörigheten framstår som en central föreställning om legitimitet och auktoritet. När personligheten är i centrum för läraruppdraget, brukas i högre grad stereotypa gestaltningar. När läraruppdraget är i centrum gestaltas det som en social gruppaktivitet för männen medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift vilket framstår som olika föreställningar om hur femininitet respektive maskulinitet konstrueras i lärarpraktiker. Även reflexivitet eller ett prövande förhållningssätt till praktiken förekommer i högre grad i kvinnornas bilder vilket även tolkas som en förväntad feminin hållning. Kvinnors kroppar representeras inte i lika hög grad som mäns kroppar när uppdraget är i centrum. Här kan en samhällelig diskurs kring sexualiserade bilder vara verksam, men även representationer av makt- eller legitimitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)