Toll-like Receptors in Allergic Rhinitis

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Allergisk rinit är en immunförmedlad sjukdom som huvudsakligen drabbar nässlemhinnan. Vid kontakt med allergen, t.ex. pollen, uppkommer typiska symptom såsom klåda, nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Immunförsvaret brukar traditionellt indelas i två samverkande delar, den medfödda och den förvärvade delen. Den medfödda delen aktiveras snabbt vid en första kontakt med mikroorganismer för att förhindra infektion. Den förvärvade delen utvecklar, under loppet av några dagar, specifika cellbaserade verktyg för att effektivt bekämpa angripande mikroorganismer. En viktig och relativt nyupptäckt komponent av det medfödda immunförsvaret är Toll-lika receptorer (TLR) som är en familj bestående av 10 olika proteiner (TLR1-10). Deras uppgift är att identifiera bakterier, virus och andra mikroorganismer och därmed aktivera kroppens immunförsvar. TLR utför denna funktion genom att känna igen vissa strukturer på förekommande mikroorganismer. Ett exempel på en sådan struktur är lipopolysackarid (LPS), som förekommer på ytan av en viss typ av bakterier och identifieras av TLR4. Allergi är ett uttryck för en obalans i immunförsvaret vilken leder till att kroppen reagerar mot i normalt sätt ofarliga ämnen som pollen. När en allergisk individ kommer i kontakt med pollen aktiveras mastceller till att frisätta inflammatoriska substanser. Dessa substanser medför ett ökat inflöde av vita blodkroppar vilka ytterligare förvärrar det inflammatoriska tillståndet. Den inflammatoriska processen kan via blodet påverka andra organ såsom benmärg och lunga. Många forskare tror att även det medfödda immunförsvaret kan ha betydelse för uppkomst och utveckling av allergiska sjukdomar. Syftet med föreliggande avhandling är att kartlägga hur förekomsten av TLR i olika celltyper i näsa, blod och benmärg påverkas vid pollenorsakad inflammation i näsan. Arbetet har varit centrerat till följande tre frågeställningar. - Förekommer TLR2, TLR3, TLR4 och TLR9 i nässlemhinna och i olika vita blodkroppar i nässköljvätska, blod och benmärg? - Påverkas förekomsten av vita blodkroppar och inflammatoriska mediatorer i näsan av lokal TLR4-stimulering med LPS? - Ändras förekomsten av TLR2, TLR3, TLR4 och TLR9 i nässlemhinna och i olika vita blodkroppar i nässköljvätska, blod och benmärg vid allergisk rinit? För att belysa dessa frågeställningar genomfördes sex studier med totalt 111 patienter som led av allergisk rinit, dessutom medverkade 55 friska försökspersoner som kontrollgrupp. Prov från näsmussla, nässköljvätska, blod och benmärg analyserades för att kunna bestämma mängd och lokalisation av genuttryck och proteinförekomst. Följande resultat framkom. - TLR2, TLR3, TLR4 och TLR9 påvisades i nässlemhinna och i olika typer av vita blodkroppar i nässköljvätska, blod och benmärg. - Den inflammatoriska aktiviteten, återspeglat som ett ökat antal vita blodkroppar och en ökad förekomst av inflammatoriska mediatorer i nässköljvätska, ökade efter en sprayning med LPS i näsan. Samtidigt minskade förekomsten av ett anti-inflammatoriskt ämne såväl i nässlemhinna som i nässköljvätska. - Förekomsten av TLR2, TLR3 och TLR4 ökade i nässlemhinnan efter sprayning med pollen i näsan. Under pollensäsong ökade förekomsten av TLR4 i olika vita blodkroppar i nässköljvätska, blod och benmärg, medan förekomsten av TLR3 i eosinofila granulocyter minskade i blod och benmärg. TLR9 påverkades inte vid pollenallergi. Resultaten visar att förekomsten av olika TLR påverkas då patienter med allergisk rinit kommer i kontakt med pollen, vilket stödjer teorin att det medfödda immunförsvaret kan vara av betydelse för allergisk luftvägssjukdom.