Vad kostar kunden? modeller för intern redovisning

Sammanfattning: Allt fler industriella företag erbjuder kundanpassade produkter. Produkterna utvecklas inom ramen för långvariga relationer med kunder. Detta har betydelse för hur de ekonomiska informationssystemen bör utformas. I uppsatsen föreslås modeller för den interna redovisningen som stödjer fokusering av både kunder och produkter. Därtill studeras hur kunder påverkar företagets kostnader. Litteraturen om redovisning och kalkylering, som har utvecklats för att i första hand fördela kostnader på produkter, analyseras utifrån att både produkter och kunder är väsentliga för uppföljningen. De föreslagna modellerna illustreras via en analys av kostnadsdata från Paroc AB. Dessutom diskuteras hur de föreslagna modellerna kan stödja kalkylering inför olika kundrelaterade handlingssituationer.Både kund och produkt bör användas som kostnadsbärare i redovisningen för industriella företag som arbetar med en hög grad av kundanpassning. Detta ökar möjligheterna att analysera kostnaderna, jämfört med att enbart produkter fokuseras. Vidare kan kategorisering av kostnader efter hur resurser som förbrukas har anskaffats ge värdefull information, som inte är beroende av analysobjekt. I uppsatsen skiljs mellan prestationsberoende, kapacitetsberoende och nedlagda kostnader. Att använda kund och produkt som kostnadsbärare i redovisningssystem komplicerar dock att etablera nivåer av kostnadsställen i redovisningen som föreslagits i ABC-litteraturen. Det är bättre att använda den traditionella nivåindelningen av kostnadsbärare enligt stegkalkylsmetoden.Kundrelaterade aktiviteter är ofta avsedda att skapa värden i senare tidsperioder. Framåtriktade aktiviteter kan redovisas som ’goda kostnader’, om de inte anses vara investeringar i formell bemärkelse. Detta medför att kostnaderna kan analyseras i senare tidsperioder utan att värdering av investeringar eller avskrivningar av tillgångar behöver göras. Investeringar i kunder skapar ofta immateriella tillgångar. För att värdera immateriella tillgångar är det väsentligt att studera möjligheterna till alternativ användning. I uppsatsen föreslås en kategorisering av tillgångar i specifika, begränsade och icke begränsade tillgångar.