Essays on Empirical Macroeconomics

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling består av 5 fristående uppsatser i makroekonomi. Den första uppsatsen behandlar agregerad privat konsumtion. Det har nyligen föreslagits att hushållens konsumtion av icke-varaktiga varor reagerar asymmetriskt på positiva och negativa inkomstförväntningar. I denna uppsats undersöker vi huruvida detta är beroende på hur hushållens förväntningar modelleras och periodiciteten på det statistiska urvalet. Efter att ha undersökt Svensk kvartalsdata med hjälp av s.k. ”survey data” och en panel bestående av årsdata från 15 OECD länder kan vi sluta oss till att de tidigare slutsatserna i litteraturen inte utan vidare kan generaliseras. Den andra uppsatsen berör icke-linjär växelkursdynamik. Ett av de mer kända nationalekonomiska teoremen är det om köpkraftsparitet (PPP). Om PPP håller skall två identiska varukorgar kosta lika mycket när man korrigerar för skillnader i nominell växelkurs. De flesta studier som undersökt detta har förkastat PPP. På senare tider har det emellertid föreslagits att PPP endast håller partiellt om transaktionskostnader är närvarande. Vi undersöker lämpligheten i att undersöka växelkursdynamik med en vanlig partiell justeringsmodell (Tröskel autoregression). Vi finner att denna modell i praktiken inte är speciellt lämpad för detta ändamål. Den tredje uppsatsen undersöker permanensen i de finanspolitiska kontraktioner som genomfördes i Danmark och Irland under 1980-talet. För att utröna huruvida dessa kontraktioner hade någon bestående effekt på dessa länders budgetunderskott letar vi efter strukturella brott i jämviktsrelationen mellan skatter och offentliga utgifter. Vi finner att den irländska budgetsaneringen, till skillnad från Danmarks, hade permanenta effekter på budgetunderskottet. Den fjärde uppsatsen är en s.k. Monte Carlo studie där vi försöker hitta ett optimalt tillvägagångssätt att bestämma vilka deterministiska komponenter som skall ingå i kointegrationsmodeller. Den femte uppsatsen undersöker om det finns något eventuellt samband mellan inflation och konjunkturcykelamplitud i USA, Canada, Storbritannien, Sverige, Nya Zeeland och Australien. De flesta ekonomiska teorier förutspår att en politik som prioriterar prisstabilitet kommer att resultera i en mer volatil konjunkturcykel. Dock har senare empiriska studier indikerat att motsatsen kan gälla. Vi använder en s.k. Markov Regimskiftesmodell för att endogent lokalisera strukturella brott i konjunkturcykelamplitud. Sedan undersöker vi om dessa brott sammanfaller med tydliga förändringar i inflation. Vi finner att konjunkturcykeln tycks ha dämpats efter policyinitierade nedväxlingar i inflationen i USA, Storbritannien, Nya Zeeland och Kanada. I fallen Sverige och Australien kan vi inte påvisa något samband.