Aktörer i risklandskapet

Sammanfattning: Denna licentiatavhandling är resultatet av det ÖCB-finansierade projektet: ”Det sårbara samhället. Om hushållens vardagsliv och beredskap”. Arbetet består av tre delar, två skrivna och en internetbaserad metod. Huvudsyftet med licentiatavhandlingen är att utveckla och beskriva en metod som kan tillämpas i utbildning och forskning kring risk och sårbarhet utifrån ett hushållsperspektiv. I detta arbete har huvudsyftet avgränsats till metodutveckling. Perspektiven på risk, sårbarhet och andra närstående begrepp varierar mellan och inom olika discipliner. Synsätten kan kopplas till olika riskforskningstraditioner eller diskurser. Geografiska perspektiv saknas ofta i riskforskning. Detta trots att det finns flera användbara teoretiska, metodologiska och analytiska geografiska ansatser. Ett exempel är tidsgeografi som med fördel kan kombineras med andra teoretiska ramverk. Kopplingen mellan tidsgeografi, kritisk realism, och livsformsanalys har lett fram till en utvecklingsbar analysmodell, som vidare kan användas vid analys av negativa vardagshändelser (olyckor). I modellen tas hänsyn till tid, rum, struktur, mekanismer, händelser, möten mellan system–individ/hushåll, människors livsformer, människors omgivningsstruktur och vardagsliv etc. Vid studier av hushålls krishantering och anpassningsstrategier kan även begrepp från den tidsgeografiska ansatsen användas. Den teoretiska ansats som utvecklats i detta arbete skall i första hand ses som en utvecklingsbar plattform. I kommande arbeten skall ansatsen utvecklas och användas mer analytiskt genom empiriska fallstudier. För att underlätta det empiriska arbetet har en spelmetod utvecklats. Metodens spelplan är geografisk. Spelets struktur är linjär. Spelmetoden går ut på att en eller flera spelare spelar upp en händelse (exempelvis en farlig godsolycka) och konfronteras mot ett antal mindre händelser, det vill säga miniberättelser. Miniberättelserna motsvarar brister i samhällets tekniska, sociala eller ekologiska robusthet. Syftet är att spelarna skall ge förslag på bakomliggande orsaker (kausala mekanismer) samt ge förslag på hur händelserna i miniberättelserna kan förebyggas. Spelmetoden har testats på tre grupper (33 personer). Samtliga tre grupper har spelat upp händelsen: En farlig godsolycka utanför Lindeborg i Malmö. Testerna har totalt genererat 103 förslag på orsaker och 219 förslag på förebyggande åtgärder mot risk och sårbarhet. Svarsinnehållet har vidare kopplats till olika risk- och sårbarhetsteman: Riskkommunikation, socialt beteende och teknik. Svarsinnehållet visar på både likheter och skillnader mellan grupperna.Metodens geografiska grundstruktur gör att spelet kan användas i flera syften, exempelvis vid studier av olika samhällsaktörers och -gruppers riskuppfattningar och riskbeteenden. Förutom detta kan det även nyttjas i olika övnings- och utbildningssammanhang, exempelvis vid träning av kommunala och regionala förvaltningars risk- och krishanteringsförmåga samt vid utbildning i skolor, bostadsrättsföreningar etc. Spelmetoden kan dessutom integreras med förebyggande samhällsplanering, risk- och krishantering samt katastrofpsykologi. Metoden stödjer sig på utbildningsstrategier kring erfarenhetsbaserat lärande.