Supply Chain Integration through Performance Measurement

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Företag som idag är verksamma inom tillverkning och handel möter en allt hårdare konkurrens, vilket bland annat kan förklaras av att förändringar sker i allt snabbare takt, produktlivscykler blir allt kortare, samt att konkurrensen från leverantörer på avlägsna marknader blir allt mer påtaglig. Flera av dessa förändringsprocesser är på något sätt kopplade till utvecklingen inom teknologi och kommunikation. Allt fler företag reagerar på dessa förändrade villkor genom att försöka utveckla närmare samarbete med leverantörer och kunder och formera s.k. försörjningskedjor (supply chains). Litteraturen ger dock att få företag har lyckats med detta. Vidare ger litteraturen inga exempel på företag som lyckats införa mätsystem som omfattar mer än två organisationer. Denna avhandlingen handlar om hur företag med hjälp av klokt utformade system för mätning och återkoppling av information om prestanda från försörjningskedjans olika delar påverkar deras möjligheter att etablera eller bibehålla ett nära samarbete dem emellan. Studien som i huvudsak är kvalitativ och bygger på ett systemsynsätt omfattar tre olika fallstudier. Två av dessa har genomförts i en försörjningskedja ledd av IKEA, omfattande flera olika organisationer och funktionella enheter, ingår i studien. Den tredje fallstudien har genomförts vid ett stort USA-baserat företag inom dagligvaruhandeln. Ungefär 50 intervjuer har genomförts och bidragit med empirisk data, vilka kompletterats med insamling av dokument av olika slag. Studien visar bland annat följande: - En grundläggande svaghet i många av dagens mätsystem är att de ej förmått vidga systemgränserna till att omfatta hela det nya systemet som utgörs av försörjningskedjan. Detta visar på ett otillräckligt utvecklat systemtänkande. Genom att tillämpa systemtänkande kan flera av dessa svagheter reduceras eller elimineras. - Mätsystemens utbredning i försörjningskedjor är mycket begränsad. En konsekvens av detta är att företag som önskar utveckla samarbete i försörjningskedjor måste vidga sina nuvarande mätsystem för att kunna stödja samarbetet i nämnda försörjningskedjor. - Företag med långt utvecklat samarbete med leverantörer eller kunder, utnyttjade aktivt mätsystem för att öppet utvärdera sina insatser. Användandet av gemensamt definierade mätsystem antas ha en positiv inverkan på deras vilja att bibehålla eller utveckla samarbetet. Ett viktigt budskap i avhandlingen är att det är den underliggande strukturen i ett system, t.ex. en försörjningskedja, som avgör resultatet. Exempelvis påverkar antalet lager, deras geografiska placering, det sortiment som lagerhålls i dessa, samt rådande policy för orderhantering hur väl företaget i fråga skall lyckas att tillfredsställa sina kunders behov. Mätningar på försörjningskedjenivå bör därför inriktas mot att påverka dessa strukturer. Genom att beskriva sambandet mellan strategiska mål och operativa aktiviteter och kommunicera detta längs försörjningskedjan kan företag öka sina chanser att realisera sin strategi. Rekommendationer ges till praktiker i fråga om utformning av mätsystem i försörjningskedjor genom att identifiera tre viktiga områden som bör behandlas. (1) Performance models. Innebär att identifiera och gör explicit den logik som styr verksamheten på en övergripande nivå, att definiera den del av försörjningskedjan som skall omfattas av mätningen, att beskriv hur kedjans olika delar hänger samman, samt att välja hur integrerade dessa kopplingar skall vara. (2) Mått. Välj ut lämpliga mått som sträcker sig över den definierade kedjan. (3) Mätmetoder. Utforma hur själva mätningen skall gå till.