Effektivitet i grundskolan i anslutning till en stadsdelsnämndsreform

Sammanfattning: Grundskolan, som är en obligatorisk och viktig kommunal verksamhet, utgör ett exempel på då det är svårt att uppskatta reella resultatmått för att mäta och jämföra effektivitet, t ex till följd av reformer. Denna avhandling belyser utvecklingen av modeller för effektivitetsmätning inom ramen för en reform inom den offentliga sektorn, den s k stads-delsnämndsreformen (SDN-reformen) i Stockholms stad 1997.En grundläggande fråga för de ekonomiska vetenskaperna gäller utveck-ling av metoder för att bedöma effektivitet i olika verksamheter. I denna avhandling är effektivitetsbegreppet centralt. För att mäta effekter krävs mått som anger värdet av det som presterats i förhållande till värdet av de förbrukade resurserna. Möjligheterna att göra effektivitetsmätningar varierar mellan olika verksamheter. Det är svårt att mäta effektivitet hos många offentliga verksamheter och därmed att göra bra bedömningar av deras utveckling. Främst ligger svårigheten i att få goda och jämförbara mått på resultaten av en viss verksamhet.Mot bakgrund av de senare decenniernas reformering av den offentliga sektorn finns ett stort behov av modeller för att bedöma i vilken utsträckning dessa reformer lett till en ökad effektivitet.I studien undersöks effektivitetsförändringar i Stockholms stads grund-skolor i samband med SDN-reformen genom att mäta och beskriva effektivitet med hjälp av flera olika metoder. Tillvägagångssättet innebär att jämföra resultaten från metoderna och studera i vilken grad de pekar åt samma håll. Motivet är att belysa i vilken utsträckning resultaten ger samstämmighet. Då resultaten inte pekar åt samma håll analyseras tänkbara orsaker. En slutsats gällande den troliga effektivitetsför-ändringen ges. Avslutningsvis görs ett försök att med hjälp av SDN-reformen förklara denna utveckling.