Elevers interaktiva lärande vid problemlösning i grupp : : en processtudie

Sammanfattning: Denna studie rapporterar ett undervisningsförsök i en 8:e klass (age 14-15) med 20 elever. Eleverna har bearbetat en naturvetenskaplig problemställning om växthuseffekten och jordens globala uppvärmning utifrån ett problemlösande och informationssökandarbete i grupp. Deras uppgift har varit att beskriva de fenomen och faktorer som påverkar jordens globala temperatur i olika riktningar. Eleverna har arbetat i grupper om 4-5 elever/grupp och har haft tillgång till IKT, böcker, artiklar och en speciell start- och resurssida på Internet. Avsikten med studien har varit att studera hur elevernas kunskaps utvecklas under problemlösningsprocessen och vilka faktorer som påverkar lärandet. För att kunna beskriva elevernas utveckling har alla uttalanden, antaganden, hypoteser och diskussioner dokumenterats med hjälp av 5 videokameror. Elevernas kunskaper och deras förståelse har också dokumenterats fortlöpande med hjälp av skriftliga provuppgifter och intervjuer. På så sätt har elevernas kunskaper bedömts före, under och efter undervisningen. Totalt har över 50 timmars videoupptagningar och annat material analyserats. En central utgångspunkt för studien är att elevers lärande sker i sociala sammanhang och i en språklig interaktion med andra elever. Enligt en sociokulturell eller socialkonstruktivistisk teori utvecklas kunskap i samtal då människor kommunicerar med varandra och försöker förstå varandra. Resultaten i studien visar stora skillnader mellan olika elevers sätt att bearbeta problemställningen. Elever med en stark kunskapsutveckling bearbetar problemställningen med mer effektiva lösningsstrategier än de elever som har en svag utveckling. För att kunna ge en bakomliggande förklaring till dessa skillnader har jag konstruerat fem olika "lärattityder". De fem lärattityderna är: Meningsskapare, Kunskapsbyggare, Etiker, Reproducenter, och Relationsunderhållare. Om man relaterar olika elevers kunskapsutveckling till vilken lärattityd eleverna har visar det sig att Meningsskapare, Kunskapsbyggare, Etiker har en betydligt starkare kunskapsutveckling än Reproducenter och Relationsunderhållare. Studien visar också att samarbete är en viktig faktor för att lyckas under problemlösningsprocessen. Några produktiva samarbetstyper är; asymmetriskt samarbete, samarbete som resulterar i perspektivbyte och samarbete som utvecklar elevernas lärattityder.