A life course perspective on health in childhood and adulthood with special focus on health effects of smoking

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är en god hälsa ett "tillstånd av fullständigt fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande, och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder". Vår hälsa påverkas under hela vår levnad av en mängd faktorer såsom exempelvis våra gener, biologiska faktorer, sociodemografiska faktorer, beteendefaktorer och livsstil samt miljöfaktorer. Det stora flertalet studier av orsaker till ohälsa och sjuklighet i den vuxna befolkningen har fokuserat på riskfaktorer i vuxen ålder. Senare års studier har dock kunnat visa att även faktorer tidigt i livet - under fostertiden, barnaåren, tonåren och unga vuxenlivet – har betydelse för individens hälsa senare i livet. Rökning är en sådan riskfaktor som har visats kunna påverka uppkomsten och utvecklingen av ohälsa långt senare i livet, men även under olika skeden av livet. I Sverige har andelen rökare minskat under de senaste 40 åren och idag röker 9 % av vuxna män och 11 % av vuxna kvinnor dagligen. Trots detta är rökning den riskfaktor efter högt blodtryck som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan i Sverige. Tre av fyra artiklar i denna avhandling studerar rökningens effekter på hälsan med fokus på rökning och rökexponering under olika skeden av livet och hur tidigare exponering för rökning påverkar hälsan senare i livet. De empiriska underlagen utgjordes av data från en enkät som delades ut i anslutning till 4-årskontrollen på BVC, data från Malmö Kost Cancer studiens kardiovaskulära kohort, data från Folkhälsoenkät Barn och Unga 2012 respektive Folkhälsoenkät Skåne 2008. Syftet med den första studien var att studera sambandet mellan tidig exponering för passiv rökning och förekomst av allergi vid 4-års ålder. Resultaten visade att allergiutveckling bland 4-åringarna var betydligt vanligare om barnet hade minst en allergisk förälder. Det fanns även ett samband mellan tidig exponering för passiv rökning och allergiutveckling bland barn med allergiska föräldrar. Även tidigare studier har visat på samband mellan passiv rökning tidigt i livet och allergiutveckling. Syftet med den andra studien var att undersöka sambanden mellan aktiv rökning, tidigare rökning och passiv rökning och tillväxttakten av åderförkalkningsförändringar i halsartären (mätt med ultraljud). Resultaten visade att progressionstakten ökade med ökande rökexponering oberoende av andra riskfaktorer såsom exempelvis höga blodfetter, högt blodtryck eller diabetes. Dessa effekter kunde inte förklaras av traditionella riskfaktorer eller låggradig inflammation. Bland tidigare rökare sågs dessutom en tydlig sänkning av tillväxttakten av åderförkalkningsförändringar efter mer än 5 år sedan rökstopp. I den tredje artikeln studerades den självskattade hälsan bland ungdomar i gymnasiets årskurs två i relation till rökvanor och rökdebut (före respektive efter 14 års ålder). Under de tidiga tonåren sker stora fysiska och känslomässiga förändringar i kroppen och det kan teoretiskt vara så att den snabbt växande kroppen är mer sårbar för skadlig exponering såsom exempelvis rökning. Resultaten visade att både nuvarande och tidigare rökare skattade sin hälsa sämre än icke rökare. Sämst självskattad hälsa sågs hos rökare och tidigare rökare som börjat röka före 14 års ålder. Bland pojkar sågs en sådan dålig självskattad hälsa även efter rökstopp. Endast en del av skillnaderna i dålig självskattad hälsa kunde förklaras av skillnader i hälsorelaterade beteenden, sociodemografiska och psykosociala faktorer. Resultaten bör dock konfirmeras i prospektiva studier. Syftet med den fjärde artikeln var att undersöka tre olika socioekonomiska livsförloppsteorier, nämligen ackumulationsteorin, kritisk periodteorin och sociala mobilitetsteorin. Resultaten visade ett samband mellan ackumulerad ekonomisk stress (barndomen och vuxenlivet) och dålig självskattad hälsa som vuxen. En social mobilitet uppåt var förknippad med en bättre självskattad hälsa, medan en social mobilitet nedåt var förknippad med en sämre självskattad hälsa. Exponering för ekonomisk stress i barndomen eller i vuxenlivet var båda associerade med dålig självskattad hälsa i vuxenlivet oberoende av varandra. Slutsatsen i studien är att ackumulationsteorin och den sociala mobilitetsteorin bekräftades. Den kritiska periodmodellen bekräftades så till vida att såväl ekonomisk stress i barndomen som vuxenlivet hade effekter på dålig självskattad hälsa i vuxenlivet. Dock bekräftades den inte om man avser att en specifik period (barndom eller vuxenlivet) skulle ha en starkare inverkan än den andra på självskattad hälsa. Resultaten från denna avhandling understryker att hälsan i en viss ålder påverkas av exempelvis livsstil, sociodemografiska och psykosociala faktorer, men också av exponeringar tidigare i livet. Resultaten pekar även på behovet av ett fortsatt arbete för att förebygga och minska rökning och rökexponering redan i tidig ålder. Att kunna identifiera särskilt sårbara perioder för riskexponering ökar möjligheten till tidiga preventiva insatser. Framtida longitudinella studier i unga kohorter med långa uppföljningstider och ett flertal mätpunkter är önskvärda för att ytterligare öka kunskapen om betydelsen av riskexponering under olika skeden av livet.