Energy Efficient Window Systems. Effects on Energy Use and Daylight in Buildings

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling handlar om energieffektiva fönstersystem i svenska byggnader. Simuleringar av energianvändningen har gjorts för både småhus och kontor för att bedöma effekterna av olika fönsterval på energibehov och inneklimat. Två års mätningar av energianvändning och innetemperaturer för ett energisnålt radhus har utvärderats. Två beteendestudier har även genomförts för att studera 1) effekterna på utsikt och rumsupplevelse av reducerad dagsljustransmission i samband med superisolerade fönster samt 2) användningen av utvändiga solskydd och tillfredsställelsen med den resulterande dagsljusmiljön i kontor. Resultaten visar att när energieffektiviteten för byggnaden ökar måste U-värdet för fönstren minska om det årliga energibehovet inte skall öka eftersom uppvärmningssäsongen blir kortare och det nyttiga soltillskottet minskar. För enfamiljshus med en fönsterarea på 15 % av golvarean och isolerade enligt dagens byggnorm bör U-värdena för fönster därmed vara lägre än 1.0 W/m²K. För hus isolerade enligt 1960 års standard bör U-värdena vara lägre än 1.6 W/²K. I kallare klimat (norra Sverige) bör U-värdena vara något lägre, medan något högre U-värden kan tolereras i mildare klimat (södra Sverige). Den termiska komforten om vintern förbättras alltid med energieffektiva fönster. Problem med övertemperaturer under sommartid kan dock förekomma både i superisolerade småhus och i kontor, vilket indikerar ett behov av låga U-värden i kombination med låg solenergitransmission. Dagsljusstudier indikerar att användningen av två lågemissionsskikt färgar ljuset tillräckligt mycket för att märkas, och färgerna i rummet kan upplevas som mer dämpade och rummet som mer slutet. En kompromiss mellan energieffektivitet och dagsljustransmission kan därför vara nödvändig, och det föreslås att endast ett lågemissionsskikt används utom i situationer då extremt låg energianvändning önskas.