On the Treatment of Flow in Traffic Safety Analysis, - a non-parametric approach applied on vulnerable road users

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish ”Behandlingen av trafikflöde vid trafiksäkerhetsanalyser - ett icke-parametriskt angreppssätt applicerat på oskyddade trafikanter” Det finns en lång tradition av att beakta trafikflöden inom trafiksäkerhetsområdet. Inverkan av flödet har dock ofta betraktats som så självklart att det använts utan eftertanke. I denna avhandling kan jag däremot visa att relationen mellan flöde och olyckor innehåller mycket värdefull information. Kunskap om dessa samband har betydelse för många syften. Trafikräkningar eller andra uttryck för exponeringen används ofta för att konstruera olyckskvoter. Olyckskvoter används ofta synonymt med begreppet ”risk”. Det ligger dock en stor ”risk” i att använda olyckskvoter på detta sätt. Begreppet risk används i dagligt språkbruk som begrepp för något farligt. Därmed innefattas både sannolikheten att en oönskad händelse skall inträffa och vilka konsekvenser denna händelse skulle innebära. Begreppet olyckskvot används därför ofta för att undvika denna samman-blandning. Erfarenheten visar dock att även olyckskvoter måste hanteras med stor försiktighet för att inte misstolkas. Utifrån hur olyckskvoter använts har en gruppering av olyckskvoter gjorts. Indelningen baserar sig främst på hur resultaten har tolkats. De tre angrepssätten är: · sannolikhetsansatsen · effektivitetsansatsen · standardiseringsansatsen Den första som är den mest använda brukar användas för att beskriva trafiksäkerhet i allmänhet medan den andra utgår från ett ekonomiskt synsätt. Den tredje representerar olika försök att försöka ”neutralisera flödets inverkan”. För att göra jämförelser av trafiksäkerhetsåtgärder, eller över huvud taget göra jämförel-ser mellan platser eller tider där flödet varierar, är det väsentligt att i detalj känna till relationen mellan olyckor och flöde. Funktioner som beskriver dessa samband kallas Säkerhets Prestanda Funktioner (SPF). Om vi tar utgångspunkt i en enskild trafikant kallas på motsvarande sätt funktioner som beskriver den enskildes olycksrisk för Risk Prestanda Funktioner (RPF). Den traditionella användningen av olyckskvoter innebär att man antar att SPF kan beskrivas av en rät linje och att på motsvarande sätt, RPF är en konstant. Huvudsyftet med denna avhandling har varit att utveckla ett ”transparent” system för att ta fram SPF och RPF. Ett steg i riktning mot ett transparent och därmed tolkningsbar behandling av olyckor och flöde har varit att utveckla ett system för aggregering av korsningar eller tillfarter på ett sätt som ger samma eller i varje fall hanterbar precision i de olika aggregaten. Aggregeringen grundar sig på antalet ”relevanta” trafikanter och medför att varje aggregat representerar lika många trafikanter. För att skapa icke-parametriska funktioner, utan inbyggda antaganden om övergripande samband mellan flöde och olyckor, användes linjer av flytande trepunktsmedelvärden. Datorprogram har utvecklats för att beskriva noggrannheten i de resulterande funktio-nerna. Två varianter av datorintensiv statistik: simulering och bootstrap har använts för att beskriva noggrannheten i funktionsskattningarna. Med dessa båda metoder har ”exakta” konfidensintervall beräknats. Validiteten i dessa konfidensintervall har vidare testats genom att applicera den utvecklade metoden på syntetiska data där väntevärde och varians är känd. De syntetiska data seten är tillverkade med hjälp av en slump process. Metoden är också tillämpad på ett verkligt datamaterial, bestående av olycksdata, konfliktstudier samt trafikräkningar från 95 korsningar i Malmö och Lund. Resultaten när det gäller cyklisters och fotgängares trafiksäkerhetssituation illustreras med hjälp av grafisk representation av SPF- och RPF grafer. De empiriska delen av studien konfirme-rar att: · aggregeringsmetoden och utjämningsmetoden ger god visuell tolkningsbarhet · bootstrap metoden ger en god beskrivning av stabiliteten i den icke-parametriska funktionssambanden · sambandet mellan konflikter och trafikflöde är komplext · utökad kunskap om dessa samband kan utveckla trafiksäkerhetsanalyser i alla de situationer där jämförelser görs mellan t.ex. platser med olika trafikflöde. · analyser av de icke-parametriska flödessambanden kan utgöra grunden för aktiv manipulation av trafikflöden · kunskap om sambandet mellan säkerhet och flöde kan användas för att generera hypoteser om de underliggande processerna bakom trafiksäkerhetsproblem