Musikskap : : musikstunders didaktik i förskolepraktiker

Sammanfattning: Studiens syfte är att genom ett didaktiskt närmande beskriva och analysera musikstunder i förskolepraktiker. Studiens syfte är också att på en vetenskaplig grund spåra och utpröva begrepp som kan beteckna och fånga musikstundernas figuration, i detta fall en beskrivning av fenomenet som leder till ett didaktiskt begrepp. Som teoretisk resurs prövas begrepp inom ramen för musikdidaktisk teori, bildningsteori och musicking-teori. Empiri har genererats genom videoobservation på tre anonymiserade förskolor, en dag i veckan under åtta månader. Det har genererat 46 filmade musikstunder. Ett centrerat innehåll under musikstunderna, handlar främst om lärande i och med musik, mindre om och genom musik. Musikstundernas innehåll framstår som sporadisk och fragmentarisk, musik för stunden, men också som spontant improviserad musik i stunden. En del av till exempel musikens grundelement bearbetas. Musikstunden kan tolkas röra sig mellan en materiell och formell bildningsteori. Ibland är musiken som objekt i fokus, ibland är barnen i fokus, men musikstunder där pedagogerna fokuserar på samspelet mellan musiken och barnen, ett arbete i enlighet med en kategoriell teori är mindre ofta framträdande. Iscensättande handlar sammanfattningsvis om att musikstundernas igångspel och avslut ibland sker genom musik, men för det mesta sker det i form av talad instruktion (mer eller mindre lekfullt). Sång är ofta av reproducerande karaktär, instrumentspel är oftast av improviserande karaktär och rörelsen har såväl reproducerande som improviserande karaktär. För att synliggöra aktörskap i musikstunderna har jag spårat aktörerna, eller som jag i detta musikpedagogiska sammanhang kallar för spelare. Spelarna, det vill säga barnen, pedagogerna och musiken kan tolkas ha olika former av aktörskap, de kan vara igångsättande solister, medspelare, samspelare och/eller motspelare. Genom avhandlingsarbetet formuleras och prövas även musikskap som konstrueras som en resurs för reflektion kring musikstunder. Musikskap, där musiken är en länk i en sammanflätad process, säger sammanhållet något om vad som händer i musikstunder som figuration. Begreppet påverkas även av en mer övergripande syn på vad musik görs till och vad pedagogerna lägger sitt fokus på så som musiken, barn/process eller mötet. Musikskap kan sägas ha tre spår, vilka fokuserar musikstundernas innehåll, form och aktörskap. Den innehållsliga dimensionen handlar om möjliggörande att lära i, om, med och genom musik. Den formmässiga dimensionen handlar om ett iscensättande av musikstundens process, olika aktiviteter, form och tillvägagångssätt. Den tredje dimensionen fokuserar hur det, under musikstunden inte enbart är barnen och pedagogerna som är aktörer, utan även musiken har med sin kraft att påverka aktörskap. Begreppet musikskap koncentreras till att handla om • innehåll som rörelse mellan linjär och icke-linjär riktning. Mellan innehåll som objekt och innehåll som rörelse i riktning, ej fastställt innehåll och rörliga mål. • iscensättande där musik och form för musikstundens aktiviteter (sång, spel och rörelse) varieras i samspel mellan exempelvis reproducerande och improviserande form. • aktörskap i rörelse mellan olika spelare, igång-, med-, sam- och motspelare. Musikstunden som nätverk bestående av aktörer, där alla tre aktörerna, barnen, pedagogerna och musiken har aktörskap. Musikskap kan ses som något som öppnar upp för ett sätt att kritiskt och möjligen även kreativt förhålla sig till musikstunder, inriktat på process och ständig tillblivelse som en form av musikrelaterad gestaltning. En sammanfogning för både frigörande och styrande relationer i nätverk. Ett begrepp som rör sig mellan det faktiska och det som möjligen kan bli, öppnande för analys av och förståelse för musikstunder.