Approaches to Physiotherapy Interventions Focusing on Client-Centredness

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Syftet med sjukgymnastik är att främja hälsa och välbefinnande och hjälpa människor till aktivitet och delaktighet vid sjukdom och skada. Professionen är påverkad av olika hälsoparadigm som hör samman med olika kunskapstraditioner. Det biomedicinska hälsoparadigmet har en dualistisk syn på människan, där normalitet ses som standard, och där syftet är att kurera och korrigera svagheter. Det biopsykosociala hälsoparadigmet har en holistisk syn på människan och beskriver hälsa som en dynamisk interaktion mellan å ena sidan komponenterna kroppsfunktion/struktur, aktivitet och delaktighet, och å andra sidan omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Genom att använda ett klientcentrerat arbetssätt kan sjukgymnasten i olika interventioner öka klienters aktivitet och delaktighet. Detta kan ske genom att sjukgymnasten skapar en större förståelse för klientens sjukdom och dennes uppfattning av sin sjukdom. En annan förutsättning är att sjukgymnasten bygger en klientcentrerad terapeutisk allians mellan sig och klienten. Det övergripande syftet med föreliggande avhandling var att studera fenomenet sjukgymnastisk intervention med fokus på klientcentrering. Utifrån kvalitativ fenomenografisk tradition identifierades och beskrevs olika sätt att uppfatta, uppleva och förstå fenomenet från ett andra ordningens perspektiv. Ett strategiskt urval gjordes av dels sjukgymnaster och klienter som intervjuades med semistrukturerade frågeformulär, dels vetenskapliga artiklar som granskades. Strategin i urvalet var en maximal variation. Resultatet i artiklarna I, III och IV visar att sjukgymnaster använder tre olika ansatser i sina interventioner: sjukgymnastcentrerad ansats, sjukgymnastledd ansats, och klientcentrerad ansats. Ansatserna demonstrerar en kritisk variation av hälsoparadigm vilket influerar uppfattningar av kunskap, interventionsfokus, sjukgymnastens roll, målsättning samt aspekter av motoriskt lärande. De olika ansatserna är teoretiska kategorier och är inte knutna till enskilda sjukgymnaster. I artikel II framkom att kvinnor som var på bättringsvägen efter cancerbehandling uppfattade fysisk aktivitet, rekommenderad av sjukgymnaster, på fyra olika sätt; Följsamhet till instruktioner och behov av stöd, Kamp för att komma tillbaka till det normala och rädsla för negativa sidoeffekter, Önskan att förbli normal och att inte tillåta begränsningar, samt Få kontroll över situationen med nya strategier. I beskrivningskategorierna fanns kritisk variation i hur de uppfattade begränsningar som sjukdomen och behandlingen medfört och hur dessa influerade deras kontroll av situationen. Sjukgymnasters förståelse av klientens egen uppfattning av sin fysiska aktivitet är fördelaktigt i den sjukgymnastiska interventionen för att utveckla klientcentrering och empowerment. Klienten behöver olika sjukgymnastiska ansatser beroende på uppfattningen av sin sjukdom, begränsning och kontroll som denna medför. Hur ansatsen utformas kommer an på den terapeutiska alliansen mellan sjukgymnast och klient. Avhandlingen bidrar till att lyfta fram den teoretiska kunskapsbas som ligger bakom olika sjukgymnastiska interventioner och kan därmed bidra till att öka medvetenhet och reflektion över valet av intervention.