Moisture Safety in Wood Frame Buildings - Blind evaluation of the hygrothermal calculation tool WUFI using field measurements and determination of factors affecting the moisture safety

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Hårdare krav på lägre energianvändning i byggnader samt ökade energipriser har gjort att välisolerade hus har blivit vanligare. Ökad medvetenhet om koldioxidens påverkan på klimat-förändringarna har också ökat intresset för trähus. Tjockare isolering ökar dock risken för höga fukttillstånd och med detta också risken för fuktskador. För att förutse och undvika fuktskador finns behov av ett pålitligt och användarvänligt beräkningsverktyg som kan användas i projekteringsfasen. Denna studie visar en metod som kan användas för att blint verifiera värme- och fuktberäkningsprogram på ett trovärdigt sätt med de förutsättningar som normalt råder i projekteringsfasen. Generella resultat från ett omfattande projekt med jämförelser mellan resultat från fältmätningar och blinda beräkningar av temperatur och relativ fuktighet redovisas. Avhandlingen visar också på hur beräkningsverktyg kan användas i praktiken som en del av fuktsäkerhetsprojekteringen. I jämförelsen visas även om, när och varför förhållanden uppstår som gör mögelpåväxt möjlig på olika platser väggar och tak i fem studerade hus på olika orter i Sverige. I studien redovisas också faktorer och parametrar som har stor inverkan på risken för mögelpåväxt på organiskt material i trähus. Fuktkritiska positioner i traditionella svenska väggar och tak studeras i en parameterstudie med hjälp av kopplade fukt- och värmeberäkningar. Utformningen och omgivande förutsättningar för de vanligt förkommande träkonstruktionerna modifieras med en mer energieffektiv design och resultatet från beräkningar med de nya förutsättningarna jämförs med varandra och med den ursprungliga designen. Resultaten från jämförelsen visar generellt på en god överensstämmelse mellan fältmätningar och blinda beräkningar. Resultaten visar också att utvärderat verktyg kan användas i projekteringsfasen för att bedöma risken för kritiska fukttillstånd. Dock finns flera parametrar och faktorer som påverkar ånghalten eller temperaturen som kan ha stor betydelse för förutsättningarna för att göra en korrekt bedömning. Vidare påverkar variationerna i utomhusklimatet risken för skador i de mest kritiska positionerna långt ut i konstruktionerna i så pass stor utsträckning att det finns ett behov av ett pålitligt dimensionerande utomhusklimat. Det dimensionerande utomhusklimatet bör innehålla extremt klimat samt även beakta variationer mellan olika år. Faktorer som påverkan från oväntade boende vanor, dålig design eller undermåligt och icke-fackmannamässigt utförande kan också ha stor påverkan på uppskattade hygrotermiska förhållanden, och risken för skador, i trähus. Vidare har oväntade läckage från slagregn, tämligen långt in i träregelväggar och innanför luftspalten, noterats. Behovet av säkerhetsmarginaler i beräkningarna eller mögelmodeller behöver diskuteras. Resultaten visar att det är en högre risk för påväxt av mögel i väggar och tak med tjock isolering. Genom att ha en väl ventilerad och dränerand luftspalt bakom fasaden skapas en robustare vägg med lägre risk för fuktskador. En diffusionsöppen mögelresistent, yttre isolering som monteras på utsidan av träreglarna, behövs för att minska risken för mögelpåväxt på utsidan av reglarna. Trätak har visat sig vara mycket känsliga för alla typer av inläckage, såväl från nederbörd från utsidan som från fuktig luft som tränger igenom den invändiga ångspärren. Luftomsättningen på kallvindar och i luftspalter i parallelltak skall vara så pass hög att fuktig luft ventileras ut men samtidigt så pass låg att temperaturen inte sänks. Resultaten visar också att en utvändig isolering på utsidan av råspotnen reducerar den relativa fuktigheten på insidan av råsponten under perioder då mögelpåväxt är möjlig.