Evangelium Cyrillicum Gothoburgense : A Codicological, Palaeographical, Textological and Linguistic Study of a Church Slavonic Tetraevangel

Detta är en avhandling från Central and Eastern European Studies

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Evangelium Cyrillicum Gothoburgense, ECG, ett tetraevangelium som förvaras i Göteborgs universitets-bibliotek, har studerats i flera avseenden. Den kodikologiska studien visar att handskriften har restaurerats tidigare och att några sidor fattas i början och i slutet. Vattenmärket är ett vildsvin, vilket daterar ECG till 1605-1625 med stöd av ett identiskt vattenmärke i ett annat tetraevangelium, daterat 1615. Enligt den paleografiska studien är några särdrag karakteristiska för 1500-talet och andra för 1600-talet, men generellt påminner stilen om det moldaviska skrivsättet. Textologiskt utmärkande drag är artiklarnas ovanliga inbördes ordning, som liknar den i några handskrifter från Serbien och Moldavien, avvikande numrering av läsningarna, typisk för grekiska och tidiga slaviska handskrifter, och de långa versionerna av förorden till Markus- och Johannesevangelierna. Helgonkalendern innehåller helgonnamn från Serbien och Athosberget som inte förekommer i östslaviska handskrifter. ECG:s evangelietext, jämförd med Ostrog-Bibeln från 1581 som tillhör den den fjärde redaktionen, sammanfaller i stora drag, dock el helt. För att finna källan till de textologiska skillnaderna jämfördes ECG med några andra texter av den fjärde redaktionen. Jämförelsen visade att LUB, ett opublicerat tetraevangelium från 1500-talet, är mest likt ECG medan Hil, ett ukrainskt tetraevangelium och samtida med ECG, mest liknar Ostrog-Bibeln. Samma läsningar i äldre redaktioner: Ban, ett bulgariskt tetraevangelium och Vuk, ett serbiskt lektionarium, överensstämmer oftare med ECG. Skrivarens kyrkslaviska är i grunden rysk men uppvisar även sydslaviska, särskilt bulgariska, särdrag i ortografi, morfologi och fonologi. Avvikelser från den ryska kyrkslaviskan uppträder parallellt i ukrainska och, i mindre grad vitryska och västryska handskrifter. Accentueringen i ECG and Ostrog är identisk till 75 procent. Det mest karakteristiska draget i ECG är betoningen på näst sista stavelsen i förening med en strävan efter fast accent. Denna betoning överensstämmer i hög grad med den dialektala accentueringen i västra Boiko, den region i västra Ukraina som skrivaren anger som sin hemvist, nämligen Rybotycze. Slutligen vet vi en del om skrivaren och hans kyrkslaviska, men förlagan till hans evangelietext är fortfarande okänd; visserligen har flera av särdragen identifierats som moldaviska, bulgariska, serbiska eller athonska. Det faktum att Hil, ett tetraevangelium samtida med ECG, nästan är en kopia av Ostrog-Bibeln medan ECG skiljer sig från Ostrog, visar att olika förlagor har använts. En spännande framtida uppgift är att spåra upp förlagan till ECG.s

  HÄR KAN DU HÄMTA AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)